Lennart Nilsson, fotografi, signerat 12/75.
"Makrofag & bakterie". Även signerad av Gillis Häägg. Cibachrome P. 56 x 45,5 cm.
Ej examinerad ur ram.
Fotografen Lennart Nilsson, född 1922 i Strängnäs, är en av en handfull nu levande svenskar som är i sanning världsberömda. Hans bok Ett barn blir till kom ut första gången 1965 och har sålts i över 30 miljoner exemplar och översatts till ett 20-tal språk. 1965 publicerade även den amerikanska tidskriften LIFE hans reportage “The Drama of Life Before Birth” som blev tidningens snabbast slutsålda upplaga tillsammans med “Mordet på John F. Kennedy” (1963) och “Månlandningen” (1969). Samtidigt som Lennart Nilsson blev en av världens mest framgångsrika reportagefotografer, så hade han en lika framgångsrik karriär som vetenskapsfotograf. Och det är här som Gillis Häägg – född i Halmstad 1931 och död i Falkenberg den 25 juli 2015 – kommer in i Lennart Nilssons värld.
Gillis Hääg var en av färgfotografins pionjärer i Europa. Men han blev mest känd som mannen som satte färg på Lennart Nilssons vetenskapsfotografier – när han inte tjänstgjorde som lärare i färglära på Göteborgs universitet. Samarbetet med Lennart Nilsson startade 1969 då de båda möttes i Oslo vid en av Hääggs föreläsningar om sin unika färgteknik. Det blev starten på en nära yrkesrelation som varade i närmare 40 år. Lennart Nilssons fascinerande fotografier från mikrovärlden var fotograferade med elektronmikroskop och kunde genom mikroskopet endast återges i en svartvit gråskala. Att färglägga Lennart Nilssons svartvita fotografier skedde i ett tätt samarbete mellan fotografen och hans bestämda vision och färgspecialisten Häägg som med sitt unika, hemliga recept gjorde det hela möjligt. Så mycket är dock känt att negativets gråskala delades upp i olika mellannegativ – ibland så många som ett 60-tal – för att sedan kombinera dessa mellannegativ i färglabbet. Exakt hur hela processen gick till är en hemlighet som Gillis Häägg tog med sig i graven.
Gillis Häägg arbetade också med en avancerad färgkopieringsteknik som hette Cibachrome, den enda metoden där man gjorde färgbilder direkt från ett färgdiapositiv. Det polyesterproducerade fotopappret ger väldigt kontrastrika och starka färger med nästan “evig” färghållbarhet. Cibachromer ansågs länge vara färgfotots Rolls-Royce men fick under 2000-talet se sig passerad av den nya digitala tekniken. Ilford slutade producera pappret och kemikalier 2012, till fotografivärldens stora besvikelse.
Den svenske fotografen Lennart Nilsson (1922 - 2017) är världsberömd.
Han var först i vår historia med att fotografera ett mänskligt foster inifrån livmodern. Lennart Nilssons experiment med elektronmikroskop och endoskopiska kameror, tillsammans med andra tekniker gav honom möjlighet att skapa högupplösta bilder av utvecklingen av mänskligt liv. Projektet började 1953 och tog Nilsson 12 år att slutföra.
Nilssons “Ett barn blir till” innebar ett stort genombrott i medicinsk fotografi. 1965 publicerade den amerikanska tidskriften LIFE Magazine hans 16-sidiga reportage “The Drama of Life Before Birth” som är tidningens snabbast slutsålda upplaga tillsammans med “Mordet på John F. Kennedy” (1963) och “Månlandningen” (1969).
Hans bok ”Ett barn blir till” kom ut första gången 1965 och har sålts i över 30 miljoner exemplar, publicerats i 5 upplagor och översatts till ett 20-tal språk. Samma år tilldelades han American Society of Magazine Photographers ”Photographer of the Year Award” . Bilderna har visats på utställningar världen över och kunde bland annat ses på Abecita Popkonst & Foto i Borås våren 2016 och Paris Photo 2019.
Samtidigt som Lennart Nilsson blev en av världens mest framgångsrika reportagefotografer, så hade han en lika framgångsrik karriär som vetenskapsfotograf. Nilsson samarbetade med Gillis Häägg (1931-2015) i flera av sina stora projekt. Hääg var en av färgfotografins pionjärer i Europa och känd som mannen som satte färg på Lennart Nilssons vetenskapsfotografier – när han inte tjänstgjorde som lärare i färglära på Göteborgs universitet. Samarbetet med Lennart Nilsson startade 1969 då de båda möttes i Oslo vid en av Häggs föreläsningar om sin unika färgteknik. Det blev starten på en nära yrkesrelation som varade i närmare 40 år. Lennart Nilssons fascinerande fotografier från mikrovärlden var fotograferade med elektronmikroskop och kunde genom mikroskopet endast återges i en svartvit gråskala.
1948 fick Lennart Nilsson och journalisten Svante Löfgren i uppdrag av bildbyrån Black Star att göra en reportageresa till Kongo. Två månaders arbete resulterade i ett dussintal reportage som såldes vidare till en rad internationella bildtidningar. Några av Nilssons bilder valdes ut av Edward Steichen till den legendariska utställningen ”Family of Man” på MoMa i New York 1955. Bilden av mannen som dricker vatten fanns med där. Utställningen som genom åren turnerade till över 150 platser runt om i världen beräknas ha setts av mer än 10 miljoner besökare.
Lennart Nilsson tilldelades Hasselbladpriset 1980. Han finns representerad på flera av världens stora och mest etablerade museer, bland andra British Museum i London, Tokyo Fuji Art Museum, Museum of Modern Art i New York, Nationalmuseum och Moderna Museet i Stockholm.