VERNER HOLMQUIST, olja på pannå, sign.
Hamnmotiv. 52 x 65.
Smuts.
Verner Holmquist tillhör en av alla de idag förbisedda svenska landskapsmålarna från förra sekelmitten. Trots en gedigen skolning och flera separatutställningar försvann Holmquist efter sin död, ganska fort ur minnet hos den initierade publiken. Idag, knappt 55 år efter hans bortgång är han en förhållandevis sällsynt fågel i auktionssammanhang.
Som son till löjtnanten Carl Magnus Holmquist och denns fru Anna Marie Svensson föddes Verner Holmquist 18 september 1888. Vid 34 års ålder antogs han 1923 som elev till Carl Wilhelmson. Som sådan blev han kvar i ett år för att något ytterligare år senare skriva in sig som elev vid Académie Colarossi och Académie Montparnasse i Paris. Hans motivkrets var tämligen vid och hans katalog rymmer alltifrån landskap, stilleben och porträtt i olja till enklare akvareller och teckningar i tusch. Till hans mest kända publika framträden hör 1929 års utställning med Göteborgs Konstförening samt separatutställningarna i Göteborg respektive Örebro 1937.
Likt ett flertal av Wilhelmsons elever lyckades Holmquist aldrig riktigt frigöra sig från sin lärares manér. Bland de studenter som gick i lära hos den store västkustskildraren låg kanske Holmquist sin läromästare allra närmast. Inte minst märks detta i de kustvyer på pannå från 1940- och 1950-talen. Här kontrasterar de bohuslänska klipphällarna i grå nyanser båtarnas, människornas och den övriga naturens klara pastellfärger.