Anton Genberg

Denna intressanta trädgårdsscen tillhör en handfull målningar utförda av Anton Genberg i den sägenomspunna konstnärskolonin Grez-sur-Loing utanför Paris. När målningen utfördes, år 1892, hade Grez börjat tappa sin betydelse som vallfartsort för svenska konstnärer. Bo Lindwall berör detta i "Konstnärskolonin i Grèz", 1993:

"Under 1880-talets senare år sökte sig fortfarande svenska konstnärer till Grèz, även om besökarna 1887 var fåtaliga. 1887 återkom Liljefors dit; han kom med sin unga hustru på bröllopsresa. Men Grèz var inte längre detsamma, som då Carl Larsson och hans Karin utgjorde det festliga centrum, kring vilket artistkarusellen snurrat".

Carl Larsson, som för tillfället befann sig i Paris för att förbereda ett verk till 1889 års stora världsutställning, gjorde dock ett par återbesök i Grez år 1888. Enligt Larsson var han och Emma Löwstädt-Chadwick de enda svenska konstnärerna vid ett av dessa besök. Återvände, om än bara temporärt, till Grez gjorde även Carl Trägårdh och Elias Erdtman året därpå, 1889. Strax därefter anslöt ytterligare en framstående svensk landskapsmålare. Anna Meister skriver i "Grez-sur-Loing. Konst och relationer", 2019: "Schultzberg och hans hustru Constance anlände till Grez hösten 1889. Där fanns då Karin Arosenius, Carl Trägårdh, Paul Graaf, Löwstädt och Vilhelm Behm. Schultzberg blev, tillsammans med åtminstone Trägårdh, kvar över nyåret".

Schultzberg var tillbaka i Paris i februari 1890 och i ett av sina s.k. stipendiatbrev till Konstakademien i Stockholm säger han: "Av svenska målare var det ej många i Grez, då jag var där. Trägårdh och jag var så gott som de enda". Som Meister konstaterat kan man av brevet dra slutsatsen "att skulptören Karin Arosenius och målarna Graaf, Löwstädt och Behm, som också befunnit sig i Grez när Schultzberg anlände, kanske hade lämnat byn på ett tidigt stadium av Schultzbergs vistelse där".

Däremot hade konsthistorikern Sixten Strömbom fel när han, i första delen av "Konstnärsförbundets historia", 1945 omnämnde Schultzberg och Trägårdh som "de sista svenska kolonisterna i Grez". Svenska konstnärer fortsatte att komma till Grez i ytterligare ett par år efter 1889. År 1890 återfanns, förutom de bofasta paren Blair Bruce och Chadwick såväl William Féron som Carl Olsson i Grez. Mot slutet av 1891 befann sig även Carl Johansson och Justus Lundegård tillsammans med Carl Trägårdh i den närbelägna grannbyn Montigny-sur-Loing.

Den verkliga slutpunkten för Grez-sur-Loing som aktiv svensk konstnärskoloni blev därför år 1892. Anna Meister skriver:

"Våren 1892 kom nya konstnärer till Grez, bland andra Gottfrid Kallstenius och hans hustru Gerda Roosval-Kallstenius. Paret som hade anlänt till Frankrike året innan, hade varit framgångsrika elever på Konstakademien [...] Tiden i Grez blev produktiv för makarna Kallstenius. Av Gottfrid Kallstenius känner man till 30 målningar som tillkommit där, av Gerda Roosval-Kallstenius sju. [...] Samtidigt med paret Kallstenius vistades också Gerda Roosval-Kallstenius vän från Konstakademien Lotten Rönquist i Grez samt landskapsmålaren Waldemar Nyström, som var Gottfrid Kallstenius vän från åren på Konstakademien. Ännu en gammal vän till Gottfrid Kallstenius befann sig i Grez 1892. Det var Anton Genberg, bördig från Östersund, som Kallstenius lärt känna på Oscar Törnås privata målarskola i Stockholm, en förberedande utbildning till Konstakademien. Genberg hade kommit till Frankrike föregående år då han hade tilldelats Konstakademiens kungliga medalj".

Slutet för Grez som en betydande vallfartsort för svenska konstnärer sammanföll med nya internationella strömningar inom konsten. Meister, återigen, skriver: "Berlin blev vid sidan av Paris en konstmetropol och de svenska konstnärer som sökte sig till Frankrike målade inte längre i en realistisk friluftsmåleritradition utan orienterade sig främst mot ett symbolistiskt måleri".

Anton Genberg kom, framförallt, att bli känd som en uttolkare av de vida utsikterna över Åre samt de jämtländska fjällens majestätiska landskap. Kvar som ett betydelsefullt minne av den framstående svenska konstnärskolonins sista skälvande dagar i Grez finns emellertid föreliggande komposition vilken tillhör ett fåtal bevarade kända motiv av konstnären från Grez med omnejd. Till övriga verk av konstnären från platsen hör "Sädesfält med figurer" (privat ägo), "Motiv från Gréz" (privat ägo), "Sommaridyll, Grez" (privat ägo) samt "Landskap från Grez i Frankrike" (privat ägo), samtliga utförda år 1892.