Egron Lundgren
EGRON LUNDGREN, akvarell upphöjd med vitt på papper, signerad E.L.
"Engeln och barnet: den förre vänd åt h- med strålkrans om hufvudet, håller handen öfver den senares axel; bröstb.". Bildyta cirka 24 x 37 cm. Förgylld och ornamenterad originalram med original passepartout.
Ej examinerad ur ram.
Proveniens
Gåva av konstnären till fröken Anna Hierta (1841-1924);
Anna och Gustaf Retzius donation till Kungliga Vetenskapsakademien 1919:
såld av dem 2013
Utställningar
Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholm, "Förteckning På Oljemålningar, Aquareller och Handteckningar M. M. af Egron Lundgren Utställda i Akademiens för de fria konsterna lokal från den 10 april 1876", nr. 181 (utlånad av fröken A. Hierta).
Litteratur
Karl Asplund, "Egron Lundgren, vol. II", 1915, s. 115.
Övrig information
Utförd på 1860-70 talet. Inspirerad av Rafaels Sixtinska Madonna. Lundgrens intresse för italienskt renässansmåleri bottnar enligt Asplund, op. cit., s. 61 i hans engelska konstuppfostran och hans umgänge med prerafaeliterna. Han var uppskattad av John Ruskin och bekant med bland andra John Everett Millais, Holman Hunt och Edward Burne-Jones. Tillsammans med den sistnämnde ställde han ut i The Old Water-Colour-Society.
Anna Hierta var dotter till Lars Johan Hierta (1801-1872), tidningen Aftonbladets grundare. Mellan 1856 och 1876 innehade han en våning på Brunkebergs hotell på Brunkebergstorg 2 på Norrmalm i centrala Stockholm. Byggnaden bestod huvudsakligen av luxuösa våningar där förmögna hyresgäster bodde under längre tid, vilket fick August Blanche att kalla den ”en begravningsplats för penningen.” Egron Lundgren hade sin ateljé i huset. Bland andra kända personer som bott i huset märks Albert Bonnier, grundare av Albert Bonniers Förlag och konstnären Jenny Nyström.
Anna Hierta ingick 1876 äktenskap med Professor Gustaf Retzius (1842-1919), son till den världsberömde anatomen, etnologen och antropologen Professor Anders Retzius (1896-1860). Gustaf Retzius var medlem av Kungliga Vetenskapsakademien mellan åren 1901-1919 och nominerades till Nobelpriset 23 gånger. Paret finansierade genom Anna Hiertas stora förmögenhet flera vetenskapliga och sociala initiativ.