"För Kungl Målare och Bildh Academien", sign av Adelcrantz och Tempelman resp Fredenheim och Tempelman. Bladstorl 31 x 18 resp 32 x 20.
Adelcrantz var sonson till kammarskrivaren Josua Törnqvist och Cecilia Andera. Son till arkitekt Göran Josuæ Adelcrantz som adlats med namnet Adelcrantz 1712, och Anna Maria Köhnmann. Ogift. Ätten slöts med Carl Fredrik Adelcrantz.
Det var först efter faderns, Göran Josuæ Adelcrantz, död som han blev arkitekt. Denne hade inte velat att sonen följde i hans fotspår, så C.F. Adelcrantz började i stället sin karriär som ämbetsman. 1766 upphöjdes han i friherreligt stånd. 1777 adopterades hans bror, vice presidenten vid Göta hovrätt Emanuel Adelcrantz på det friherreliga namnet, men han dog före Carl Fredrik Adelcrantz.
Carl Fredrik Adelcrantz uppförde kansliflygeln på Stockholms slott samt anlade kvarteret Lejonbacken, ritade Adolf Fredriks kyrka och Gustaf III:s operahus vid G Adolfs torg (på femtiokronorssedeln, bakom porträttbilden av Jenny Lind ses hans skiss av detta operahus). . Han ritade Drottningholmsteatern och nuvarande Kina slott på Drottningholm och även Confidencen vid Ulriksdal. Han stod för tillbyggnaden av Svartsjö slott samt, tillsammans med Jean Eric Rehn, huvudbyggnaden på Sturehovs slott. Han lät även bygga sina egna bostäder, Adelcrantzka palatset på Karduansmakargatan i Stockholm och sommarhuset Trångsunds gård vid Drevviken. Adelcrantz ritade även Tyska kyrkan (även Christinae kyrka) i Göteborg samt Valleberga kyrkas korsarmar.
Han var en betydelsefull person vid hovet och blev hovjunkare 1744, hovintendent 1750, överintendent för Kongliga Ritarakademien (nuvarande Konstakademin) 1757, direktör för "franska spektaklet" 1753, direktör för hovkapellet 1764 och friherre 1766. 1754 invaldes han som ledamot nummer 143 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Trots sina framgångar slutade han av politiska orsaker sitt liv som en ruinerad man.
Källa: Wikipedia
Slitage, smärre fläckar, veck och riss.