Esaias Thorén
THORÉN, ESAIAS. Olja på pannå, sign och dat. 1956.
Kvinna utan huvud. 26x34
Den politiskt medvetne Esaias Thorén blir under 50-talet medlem i Söndrumskolonin – en konstnärssammanslutning vid Halmstads kustband. Tillsammans med bl a Sven X-et Erixson, utvecklar han här sitt konstnärskap. Hans vilda drömbilder förbyts mot mer stillsamma referenser.
I detta motiv ser vi skulpturfragment av ett svävande huvud bredvid en kvinnokropp. Bilden med dess dämpade surrealistiska influenser innehar ett nästan provocerande lugn, vilket upphävs av bildens transparenta parti som verkar reflektera en annan värld. Tillsammans skapar dessa element en spännande dubbeltydighet.
Liksom Halmstadsgruppens övriga medlemmar inspireras Söndrumskolonin av den halländska kuststräckan i sina motiv. Denna antikiserande drömbild som han målade 1956 för dock snarare tankarna till Grekland än till stenhuggar- och fiskesamhället Söndrum utanför Halmstad.
Motivet får en att nästan drömma sig in i John Fowles bok ”Illusionisten” och de mask- och maktspel som utspelar sig på ön Phraxos. Vår vilja att passa in och samtidigt sticka ut genom att inta nya roller och skepnader. Målningen är en existentiell påminnelse som kan hänga länge på väggen.
/Fredrik Anthony
Smärre slitage.
Konstnär
Esaias Thorén, bildkonstnär och grafiker, föddes i Halmstad 1901 och dog 1981. Han var en av medlemmarna i Halmstadgruppen, ett konstnärskollektiv som bildades 1929 och som bestod av Sven Jonson, Waldemar Lorentzon, Stellan Mörner, Axel Olson och Erik Olson. Han är utbildad hos Carl Wilhelmson och har studerat i Paris. Kring 1920-talet målade Thorén postkubistiskt men drar åt purismen, en form av kubism där man ville återupprätta konstens föreställande natur. Och i början av 1930-talet börjar Thorén aktivera sitt surrealistiska bildspråk, något han aldrig övergav, men modifierade. Efter en något tillrättalagd period under 1940- och 1950-talen började hans måleri bli mer utsvävande och eklektiskt. Den politiskt medvetne Esaias Thorén blir under 50-talet medlem i Söndrumskolonin, en något löst sammansatt konstnärssammanslutning i det lilla stenhuggar- och fiskesamhället Söndrum vid Halmstads kustband. Tillsammans med Sven X:et Erixson, Felix Hatz, Vilhelm Bjerke Petersen, och poeter som Elsa Grave och akademiledamoten Erik Lindegren, utvecklar han här sitt konstnärskap ytterligare och hans vilda drömbilder förbyts återigen mot mer stillsamma referenser.
Läs mer