Carl Gustaf Hellqvist

St. Bartholome är en känd pilgrimskyrka belägen på en halvö vid sjön Königsee, Tysklands tredje största sjö, i Alperna söder om Salzburg i Bavarien. Königsee formades av glaciärer under sista istiden. Kyrkan kan endast nås per båt. I samma område finns ett 470 meter högt vattenfall

Carl Gustaf Hellqvist är Sveriges mest kända historiemålare under 1800-talet. Hans mest kända målning är idag »Waldemar Atterdag brandskattar Visby, 1361» (Nationalmuseum).

Efter avslutade studier vi Konstakademien, bosatte sig Hellqvist 1877 i Munchen och fick där studera i mästarklassen hos Karl Pilotoy, då akademidirektör och ledande tysk historiemålare. Där målade han bland annat »Gretchen med sitt döda barn», som utställdes på salongen i Paris 1878, vilken Hellqvist besökte. Återkommen till Munchen med nya intryck från det franska friluftsmåleriet flyttade han ut sitt staffli i Pilotoys trädgård och målade där 1879 »Peder Sunnanväders och Mäster Knuts skymfliga intåg i Stockholm 1526», inköpt för Metropolitan museum i New York, senare överlämnad till Nationalmuseum i Stockholm. Georg Nordensvan har betecknat denna målning som Hellqvists mästerprov, där hans kolorit ljusnat. Målningen väckte stor uppmärksamhet på konstutställningen i Munchen 1879. Under vintern 1879—80 fortsatte han sitt friluftsmåleri på den frusna Starnbergersjön vid Munchen med målningen »Sten Sture d y.s död på Mälarens is» (Nationalmuseum). Redan 1875 gjorde Hellqvist på ort och ställe förberedande skisser till målningen »Waldemar Atterdag brandskattar Visby», och 1880 började han på allvar med denna stora målning, fullbordad 1882. Verket exponerades på världsutställningen i Wien 1882 och belönades med första klassens guldmedalj. Efter sitt giftermål 1882 tillbragte Hellqvist med sin hustru två vintrar i Paris, där han bland annat målade ett porträtt av sin maka, som i färg och uppställning står de samtida pariser-svenskarnas måleri nära (Statens Porträttsamling, Gripsholm). Här tillkom också »Disputationen mellan Olaus Petri och Peder Galle» (Nationalmuseum) och på beställning målade han »Luthers ankomst till Wartburg» (privat ägo, Berlin). 1884 tillkom »Förskjuten», visande en ihjälfrusen mor med sitt barn, halvt begravd av snö i det bayerska höglandet (Nationalgalleriet, Berlin).

I andra genrebilder återgav han i tidens smak landsknektar, munkar (bland annat »Munk som trädgårdsarbetare» 1884 (Göteborgs Konstmuseum), älskande par och lekande barn. Vid sina ofta förekommande besök hos svärfadern i Berchtesgaden målade han även landskap (bland annat en akvarell 1885, Göteborgs Konstmuseum).

Samma år föll Hellqvist under en skridskotur och ådrog sig en hjärnskakning, som i samband med överansträngning ledde till depression. Han kunde dock slutföra sin sista stora historiemålning »Sancta Simplicitas» 1887, återgivande Johan Huss på väg till bålet (Nationalgalleriet, Berlin). Sjukdomen tilltog dock och tvingade honom att avsluta sin undervisning vid Königliche akademische Hochschule für die bildende Künste 1886. Han avslutade sin period som historiemålare vid samma tid. 1889 måste han tagas in på ett sinnessjukhus i Munchen (Irrenanstalt) där han behandlades med elchocker och sattes på diet.

1890 tillkännagavs att Hellqvists ateljéföremål skulle säljas. Förmodligen var det under samma tid som det kända fotografi av hans ateljé, som visar hur en historiemålares ateljé såg ut i slutet av 1800-talet, togs.

Den 19 november 1890 avled Hellqvist, inte ännu fyllda 39 år.