Bruno Liljefors
BRUNO LILJEFORS, Kol på papper, ca 1890-93, intygad med Uplands Enskilda Banks sterbhusstämpel a tergo.
Porträtt av Johan Petter Andersson, "Värdshusarn". 60 x 45 cm.
Lagade revor och hål. Ej examinerad ur ram.
Proveniens
Konstnärens kvarlåtenskap vilken förvaltades av Uplands Enskilda Bank, Uppsala.
Privatsamling.
Övrig information
Denna opublicerade studie är det enda kända porträttet av den s.k. "Värdshusarn" av Liljefors. Teckningen avbildar honom i jaktställning. Hans hållning visar att han håller en bössa i handen. Liljefors har på ett mästerligt vis lyckats fånga en skytts visuella och hörsamma koncentration under en jakt under uppmärksamhet efter annalkande byten.
"Värdshusarn", vars namn var Johan Petter Andersson, var en lokal jägare som Liljefors lärde känna under tiden i Kvarnbo i Uppland, Liljefors barndoms hem, där han vistades fram till 1894. Andersson var Liljefors följeslagare under strövtågen i naturen. Han introducerade bland annat Liljefors för tjäderspelet, vilket för den oinitierade är förbluffande svagt och vilket Liljefors liknade vid vattendroppars fall i stilla vatten (Bruno Liljefors, "Det vildas rike", 1934).
Andersson stod modell för Liljefors målning "Tjuvskytt" från 1893 (Nationalmuseum), en av konstnärens centrala bilder, till vilken Liljefors använde sig av fotografier av honom (Allan Ellenius, "Liljefors. Naturen som livsrum", utst. kat, Prins Eugens Waldemarsudde, 20 sept 1996 - 6 jan 1997).
I "Det vildas rike" ägnar Liljefors ett kapitel åt ”Värdshusarn”: " 'Värdshusarn' äldre torpare som jag sett sen barndom då han brukade komma in i boden och köpa krut och sälja skogsfågel, och som jag hört om att han jämt låg ute i skogen och jagade och sysslade med giller och fällor och, som det ofta är med sådana män, inte gärna ville ha sällskap utan mest höll sig för sig själv, kom jag så småningom tillsammans med och vi blevo slutligen nog så kontanta”.
Konstnär
Bruno Liljefors är den svenske konstnären som förknippas med natur- och djurmotiv, särskilt i dramatiska situationer. Liljefors konstnärliga bana startade med studier vid Konstakademin 1879, och fortsatte 1882 i Düsseldorf där studierna kretsade kring djurmåleri. Därefter gick resan vidare till Venedig, Rom, Neapel, Paris och Grez. Väl återkommen till Sverige började han teckna och måla djur, särskilt katter och småfåglar i litet formatet, från början i intimt samspel med naturen. Han övergick sedan till bredare skildringar av vilda djur och natur, av havsutsikter med sjöfågel och av dramatiska scener med kamp mellan rovfåglar och olika villebråd.
Liljefors betraktas som vårt lands främste djurmålare med en mycket stor produktion, men han var även verksam som skulptör och en ivrig jägare. Liljefors skildrade, i motsats till det samtida "idylliska" djurmåleriet, djurens vardag med fokus på rörelse, anatomi och deras anpassning till landskapet. Det är här som storheten i hans måleri ligger, i förmågan att med stor skärpa visa djuren i dess rätta miljö. Detta har han ibland uppnått genom jakt och observation av levande, men i vissa fall också döda djur. Kända konstverk är målningarna "Rävfamilj" (1886) och "Havsörnar" (1897), samt skulpturen "Lek" (1930) vid Stockholms Stadion. Han utförde även fondmålningarna till det konstgjorda landskapet vid Biologiska Museet i Stockholm invigt 1893. En mer okänd sida av Bruno Liljefors är hans karriär som varietéartist och elitgymnast med barr som specialitet. Liljefors är främst representerad på Nationalmuseum, Waldemarsudde och Thielska galleriet i Stockholm.