Pehr Zethelius, saltkar, ett par, silver, Stockholm 1805
Invändig förgyllning. Ovala med medaljong, uppsvängda hänklar med randdekor, på rektangulär fot med gallerkant och kulfötter. En med otydlig årsstämpel. Höjd 8,5 cm.
Vikt tillsammans 153 gram.
Ett par förgyllda saltspadar, varav en skadad, medföljer, Johan Fredrik Wolfram, Stockholm 1839, vikt 13 gram tillsammans.
Lagade hänklar. Smärre bucklor och slitage.
Den gustavianska tiden varar mellan cirka 1775-1810. Möblerna får då till skillnad från Rokoko stramare konturer. Benen blir raka och avsmalnande. Färgerna blir svalare och går i mestadels grågrönt och gråblått. Typiskt för den gustavianska tiden är intarsia, inläggningar med medaljonger och klassiska bårder. Stolarnas ryggbrickor har ofta raka spjälor eller ett svängt spjälknippe och de finare stolarna har en stoppad rygg med dekor av rosenknopp i krönet. Betydande detaljer är också en blomma, ”fleuron”, som ofta sitter i sarghörnen, bladstavsdekor och festonger av blad, blommor eller frukter. Åren mellan 1785-1810 brukar kallas den sengustavianska tiden och kännetecknas av en stram klassicism. Rik intarsiadekor blev ersatt av slät och mörk mahogny med eleganta mässingsbeslag och lister.
Läs mer