Liss Eriksson, Mirjam.
Stengods. Monogramsignerad och numrerad XIII/XXXV. Höjd 41 cm.
Liss Eriksson föddes i Stockholm som yngste son till skulptören Christian Eriksson och Ebba Dahlgren och växte upp i faderns ateljéfastighet vid Maria Prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm. Han började studera för att bli arkitekt Norrköpings tekniska gymnasium 1938, men avbröt dem året därpå för att studera vid konsthögskolan 1939-44 för Nils Sjögren och Eric Grate.
År 1947 deltog han tillsammans med bland annat Arne Jones i utställningen Ung Konst på Färg och Form, som blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män. Därefter reste han till Paris tillsammans med sin hustru konstnärinnan Britta Reich-Eriksson (född 1918) och studerade för Jean Osouf och Henri Laurens och blev kvar där till 1951, då han flyttade hem till Stockholm och övertog faderns ateljé.
Liss Eriksson influerades tidigt av den franska skolan, Aristide Maillol och Henri Laurens, men även av schweizaren Alberto Giacometti. Det var framför allt den enskilda människan som kom att spela en central roll i hans konstnärskap.
Läs mer