RYSK KONSTNÄR, olja på duk, signerad Komarov och daterad 1889.

Ludvig Nobel föddes i Stockholm 1831, son till Immanuel Nobel d y, bror till Robert och Alfred Nobel. Ludvig Nobel praktiserade tidigt i faderns mekaniska verkstad i Sankt Petersburg, där han vid slutet av 1850-talet var faderns närmaste man. Ludvig var den som drev verkstaden vidare efter Krim-kriget och genom en rad framgångsrika uppfinningar skapade han ett konglomerat av fabriker huvudsakligen inom vapenindustrin.

Under en affärsresa i sydöstra Ryssland kom brodern Robert att fascineras av de oljekällor i Baku som varit kända sedan 700-talet. Kommersiell utvinning började 1872, i en tid då olja i form av fotogen bara var bränsle i lampor. Robert och Ludvig bildade bolaget Branobel (Bröderna Nobels Naftaindustri) som blev sin tids största företag i Ryssland med en årlig produktion av 1 miljard liter eller 6 miljoner fat. Till dess hade fotogen i stort sett alltid transporterats i träfat eller i lädersäckar på kameler. Ludvig Nobel revolutionerade hela transportsystemet genom att konstruera världens första oljetanker döpt till "Zoroaster" efter Eldstemplet Afish-jah i Baku som var bolagets symbol. Tankfartyget byggdes på Motala Mekaniska verkstad och sjösattes 1878. För att lasta ”Zoroaster” konstruerades Rysslands första pipeline från oljefälten direkt till fartyget. Bränsle fraktades också i tankvagnar på järnväg mellan Kaspiska havet och Svarta havet, som via Bosporen har kontakt med världshaven.

Ludvig Nobel dog 1888 och Robert 1896. Ludvigs äldste son, den bara 29-årige Emanuel, tog över ledningen efter sin pappa. Expansionen fortsatte i takt med att bilar hade börjat rulla på vägarna världen över. Som mest hade bolaget 50 000 anställa, varav 13 500 i Baku.