Ernst Josephson

Liljevalchs Konsthall, Minnesutställning 1951. Kat 65.

Ernst Josephson var en svensk bildkonstnär född i Stockholm. Han studerade vid Konstakademien i Stockholm, vid Ecole des Beaux-Arts, på Louvren samt på resor till Holland, Italien och Frankrike. Josephson organiserade och ledde opponentrörelsen som motsatte sig Konstakademiens arbete och krävde en modernisering och reformering av konstutbildningen och konstnärsstödet. I opponentrörelsen ingick även konstnärer som Richard Berg, Nils Kreuger, Karl Nordström, J.A.G. Acke, Gustaf Fjaestad och Eugène Jansson. Två kända verk av Josephson är ”David och Saul” från 1878 och ”Strömkarlen” från 1884. Som porträttmålare utförde han en rad storartade bilder bl.a. av konstnärskollegor och landskapscener, präglade av psykologisk skarpblick och vittnande om hans lysande färgbegåvning. I stora skildringar med historiska och bibliska motiv framträder ett dramatiskt färg- och ljusspel i målningarnas många detaljer. Hans liv kom att präglas av personliga tragedier inom familjen jämsides med stora framgångar som konstnär, dock inte av ekonomiskt slag. Utblottad började han ägna sig åt spiritism och religiösa grubblerier och drabbades av sinnessjukdom. Under sjukdomstiden skapade han ett stort antal visionära målningar och teckningar med motiv från sagornas och myternas värld. Josephson är en av Sveriges främsta konstnärer genom tiderna.
Representerad på alla stora museer i Sverige samt i Danmark, Norge och Finland.