Kan inte nå servern

Jean Hermanson

(Sverige, 1938-2012)
Jean Hermanson
(Sverige, 1938-2012)

JEAN HERMANSON, Gelatinsilverfotografi signerad och stämplad a tergo.

"Kockums Gjuteri, Kallinge", ca 1970. Signerad Jean Hermanson a tergo. Även med stämplar från Mira bildarkiv a tergo. Gelatinsilverfotografi, bildyta 23 x 16,5 cm. Sheet 30,7 x 24 cm.

Tunnare Agfa fotopapper.
Titel och signatur i blyerts. Flera stämpelnumreringar samt fastklistrad etikett a tergo.
Ett hanteringsveck i bildens vänstra ytterkant.
Två mjuka hanteringsveck i bildens högra ytterkant.
Ett tryckmärke i bildens nederkant där något tryckt på bladet bakifrån. Bildytan är inte skadad.
Utanför bildytan, i bladets marginaler finns flera hanteringsveck och repor. Alla fyra hörnen är mjuka samt med veck.

Övrig information

Jean Hermanson var en av landets mest framstående arbetsplatsskildrare, men fotograferade även i andra länder som till exempel Irland. Jean Hermanson var uppvuxen i en småländsk gjutarfamilj och det var i arbetarklassen han kände sig hemma. Hans livsprojekt blev att dokumentera människorna som faktiskt låg bakom det då växande svenska välfärdssamhället.
Under 1960- och 1970-talen gjorde han reportageresor till industrier i svenska bruksorter som resulterade i fotoböcker som ”Byggnadsarbetare” och ”Nere på verkstadsgolvet”. Det sena genombrottet kom med dokumentärfilmen ”Arbetets döttrar” (1986), som uppmärksammade kvinnliga arbetares slit på Abbas fiskrensningsfabrik i Göteborg och i en strumpfabrik i Malmö.
När Hermanson gick bort 2012 lämnade han efter sig hyllmeter med bilder på arbetare. År 2014 förvärvade Landskrona Foto Jean Hermansons samling bestående av
250 000 negativ och tusentals fotokopior. Nils Petter Löfstedt som var Hermansons fotoassistent, släppte 2017 ”Himlens mörkrum”, en hyllad dokumentärfilm om bildskatten. I filmen framgår att Jean Hermanson ångrade att han aldrig tog reda på namnen på dem som han porträtterat. Just då ville han inte att människor skulle känna sig uthängda eftersom fotoböckerna ofta innehöll kritik mot deras arbetsmiljöer.
I arbetet med filmen har Nils Petter Löfstedt lyckats spåra upp 400 namn baserat på Hermansons fotoarkiv. Några av dem söker han upp i filmen. Men han har också klivit in i de miljöer som fortfarande finns kvar. I år släppte Löfstedt även en bok om Jean Hermanson och hans bilder. I somras visades Hermansons bilder på en uppskattad utställning på Fabriken Bästekille på Österlen.
Hermansons porträtt och dokumentära bilder kännetecknas av en svärta, skärpa och känsla för detaljer, respekt för personen framför kameran och ett skickligt mörkrumsarbete. Det är på tiden att Hermansons arbete och tiden det dokumenterar får ta sin rättmätiga plats i den svenska fotohistorien.

Konstnär

Jean Hermanson var en av landets mest framstående arbetsplatsskildrare, men fotograferade även i andra länder som till exempel Irland. Jean Hermanson var uppvuxen i en småländsk gjutarfamilj och det var i arbetarklassen han kände sig hemma. Hans livsprojekt blev att dokumentera människorna som faktiskt låg bakom det då växande svenska välfärdssamhället.
Under 1960- och 1970-talen gjorde han reportageresor till industrier i svenska bruksorter som resulterade i fotoböcker som ”Byggnadsarbetare” och ”Nere på verkstadsgolvet”. Det sena genombrottet kom med dokumentärfilmen ”Arbetets döttrar” (1986), som uppmärksammade kvinnliga arbetares slit på Abbas fiskrensningsfabrik i Göteborg och i en strumpfabrik i Malmö.
När Hermanson gick bort 2012 lämnade han efter sig hyllmeter med bilder på arbetare. År 2014 förvärvade Landskrona Foto Jean Hermansons samling bestående av
250 000 negativ och tusentals fotokopior. Nils Petter Löfstedt som var Hermansons fotoassistent, släppte 2017 ”Himlens mörkrum”, en hyllad dokumentärfilm om bildskatten. I filmen framgår att Jean Hermanson ångrade att han aldrig tog reda på namnen på dem som han porträtterat. Just då ville han inte att människor skulle känna sig uthängda eftersom fotoböckerna ofta innehöll kritik mot deras arbetsmiljöer.
I arbetet med filmen har Nils Petter Löfstedt lyckats spåra upp 400 namn baserat på Hermansons fotoarkiv. Några av dem söker han upp i filmen. Men han har också klivit in i de miljöer som fortfarande finns kvar.
Hermansons porträtt och dokumentära bilder kännetecknas av en svärta, skärpa och känsla för detaljer, respekt för personen framför kameran och ett skickligt mörkrumsarbete. Det är på tiden att Hermansons arbete och tiden det dokumenterar får ta sin rättmätiga plats i den svenska fotohistorien.

Läs mer
Auktionen avslutades
Har du ett liknande föremål du vill få värderat? Vi har de högsta slutpriserna i Skandinavien. Kontakta oss.
Utropspris
5 000 SEK
Auktionen är avslutad.
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Kontakt
Karin Aringer
Stockholm
Karin Aringer
Specialist fotografi och samtida konst
+46 (0)702 63 70 57

Kundservice
Har du frågor gällande transport, betalning eller övriga frågor vänligen kontakta vår Kundservice.

Sverige
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+46 8-614 08 00

Finland
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+358-9-668 91 10

Kundservice