Waldemar Lorentzon var en svensk konstnär, född i Halmstad 1899.
Lorentzon upptäcktes på en amatörutställning av konstkännaren Egon Östlund, som förmedlade kontakt med konstnären Gösta Adrian-Nilsson. Efter några års utbildning vid bland annat Althins målarskola flyttade Lorentzon 1924 till Paris för studier vid Fernand Légers målarakademi Académie Moderne, där han skolades inom kubismen. 1925 deltar han i den stora internationella utställningen L´Art d´Aujourd`hui med abstrakt konst med målare som Picasso, Severini och Léger själv. 1929 är Lorentzon med och bildar Halmstadgruppen tillsammans med bröderna Axel och Erik Olson, Sven Jonson, Esaias Thorén och Stellan Mörner. Gruppen började som kubister, men rörde sig under 1930-talet mer åt surrealismen som de var först med att introducera i Sverige.
Lorentzons konstnärsskap kom att präglas av en modifierad kubism och senare en klassicism där han ofta avbildade idrottsmän och sjömän. Hans surrealism rör sig mellan marina symboler och kosmiska visioner och uttrycker mer en svärmisk religiositet än talar det undermedvetna själslivets språk.