Gösta Adrian-Nilsson
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Indianstriden"
Signerad GA-N. Utförd 1918. Tusch och gouache på papper 18 x 15 cm.
Proveniens
Egon Östlund, Halmstad.
Jan Östlund, Borås.
Bosse Östlund, Borås.
Galerie Bel'Art, Stockholm.
Privat samling.
Utställningar
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "GAN retrospektiv", 1958.
Galerie Bel'Art, Stockholm, "GAN - Gösta Adrian-Nilsson, arbeten på papper 1915-1924", 2015.
Litteratur
Galerie Bel'Art, Stockholm, "GAN - Gösta Adrian-Nilsson, arbeten på papper 1915-1924", 2015, sid 46-47 i uställningskatalogen.
Övrig information
Av sin vän i Motala, Egon Östlund, fick GAN i julklapp 1915 Fenimore Coopers böcker om ursprungsamerikaner. Ungefär samtidigt som han under julhelgen slukade "Den siste mohikanen" och "Hjortdödaren" påbörjade han sitt dagboksskrivande: den svarta vaxduksboken med sitt röda snitt döps som en ursprungsamerikan till "Svartbok". "Må Du till Ditt väsen också vara indian - aldrig glömma en välgärning, aldrig förlåta en oförrätt", skriver GAN trettondagen 1916 och fortsätter: "Det inbundna, bistra och stolta hos dessa smalmidjade, stålmusklade män och ynglingar griper mig ständigt med samma kraft".
GAN:s intresse för ursprungsamerikanen som en tankefigur och symbol är återkommande som motiv i konstnärens produktion. Det aktuella katalognumret är utfört 1918, samma år som GAN slår igenom med utställningen Sjömanskompositioner på Galleri Gummeson i Stockholm.
I Indianstridens kalejdoskopiska, kubofuturistiska komposition är rörelsen dramatisk hos den stridande figuren.
Konstnär
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer