"Livsfarlig"
Signerad GAN. Utförd 1922. Akvarell med collage 31 x 17,5 cm.
Galerie Bel'Art, Stockholm.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "GAN - modernistpionjär och outsider", 19/3 - 29/5 2011, kat nr 111.
Galerie Bel'Art, Stockholm, "GAN - Gösta Adrian-Nilsson, arbeten på papper 1915-1924", 2015.
Galerie Bel'Art, Stockholm, "GAN - Gösta Adrian-Nilsson, arbeten på papper 1915-1924", 2015, sid 68-69 i utställningskatalogen.
Underskattad och besviken på Sverige anländer GAN till Paris den 4 juni 1920 för att få ny kraft och inspiration genom att "ösa ur konstens friska källor". I Berlin har han sett och beundrat Fernand Légers målningar och genom att strategiskt hyra bostad i samma hus som Légers ateljé på 86, rue Nôtre-Dame-des-Champs hamnar han mitt bland kubismens avantgardemålare i Montparnasse. På Frankrikes nationaldag sker så det första efterlängtade mötet med Léger som sedan följs av ett stort utbyte och samröre konstnärerna emellan. De båda geometriskt intresserade själarna fann varandra omedelbart och för GAN betydde mötet en omorientering mot ett mera syntetiskt måleri. Légers maskinkubism gjorde starkt intryck på GAN. Det blev mer tyngt och volym i kompositionerna och han kom att skapa en alldeles egen personlig form med påverkan från den franska kubismen.
1922, samma år som auktionens verk är utfört, besökte GAN för första gången på åtta år Berlin och såg då en utställning med Kurt Schwitters och hans collage på Der Sturm.
Senare i livet betecknade GAN åren i början på 1920-talet i Paris som lyckliga och många betydelsefulla verk kom till under denna period.
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer