Eugène Jansson
"Mot solnedgången"
Signerad Eugène Jansson. Utförd 1894. Olja på duk 53 x 42 cm.
Proveniens
Tidigare i amanuens Elis Lublins samling, Stockholm; Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 522, "Internationella Höstauktionen", 4 - 6 december 2001, kat nr 99; privat samling; Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 586, "Vårens Klassiska", 2 juni 2015, kat nr 891; Rolf Schmitz Collection.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Minnesutställning. Per Hasselberg, Eugène Jansson, Herman Norrman, Ernst Josephson", mars - april 1918, kat nr 52.
Litteratur
Nils G. Wollin, "Eugène Janssons måleri", SAK, 1920, upptagen i katalogen sid 168 under nummer 52.
Övrig information
Sett till motiv samt komposition har det aktuella katalognumret starka beröringspunkter med Eugène Janssons målning "Afton" (olja på duk 104 x 77,5 cm) från samma år, vilken såldes på Bukowskis hösten 2017 som en del av J.E. Safra Collection.
Den ovan anförda "Afton" har av Nils G. Wollin (författare till den första biografin om konstnären från år 1920) identifierats som ett motiv över Årstaviken från Södermalm, vilket innebär att det mesta talar för att detta även gäller för föreliggande målning.
Trots tilltagande modernitet utgjordes Stockholm vid 1800-talets slut fortfarande av betydande grönområden av nästintill landsbygdsliknande karaktär. Tantolunden var vid denna tid nästan en vildmark alldeles inpå knutarna till konstnärens bostad på Bastugatan 40 (där Jansson flyttade in samma år och kom att bo kvar fram till sin död 1915) och det är just detta som uppenbarligen tilltalat konstnären i målningens romantiskt präglade landskapsutsnitt där lyrik och längtan vandrar sida vid sida med vekhet och vemod i den stilla Stockholmsaftonen vilken obevekligt går mot solnedgången.
Förste intendenten på Waldemarsudde, Göran Söderlund har skrivit följande om Janssons måleri vid sekelskiftet 1900:
"Åren kring 1900 var en intressant brytningstid i Stockholms historia då stadens identitet blev allt mer mångfacetterad. [...] Stockholm var en stad i förvandling, märkbart påverkad av den framväxande industrialismen. [...] Det krävdes en djup insikt och kunskap i förhållande till motivet för att varje målning skulle kunna leva sitt eget liv och samtidigt avspegla konstnärens livssituation, hans plats i världen. Här står Eugène Jansson ensam och stark, han kände sitt Stockholm sedan barnsben, det var här han hörde hemma. Varje bild av staden berättar sin egen historia vare sig det handlar om de trånga gränderna, det stora panoramat eller ett utkantsmotiv. [...] Genom Janssons målaröga fick staden en poetisk laddning som var helt unik bland sekelskiftesmålarna, mycket beroende på att han valde skymningen, gryningen och natten för att skildra staden. För att åstadkomma sin personliga syntes och sin egen visionära bild av staden löste han upp formen och lät färgerna tala sitt eget språk".