PEKKA HALONEN, DEN FÖRSTA SNÖN.
Sign. 1902. Olja på duk 96,5x62,5 cm. Ramen är tillverkad av konstnären.
Målningen är konserverad på Ateneum 1998.
Målningen är en gåva av konstnären. I samma släkts ägo sedan dess.
"Pekka Halonen-mästaren inom finländsk landskapskonst",
Retretti, Punkaharju, 26.6 -8.8.1982.
Pekka Halonen, Konstmuseet Ateneum, 7.3-24.8.2008.
"Lunta ja Kirsikankukkia"- Japonism i Pekka Halonens och hans samtidas konst, Halosenniemi museum, 27.5.-14.9.2014
"Japanomania in the North", Konstmuseet Ateneum, 18.2-15.5.2016.
Outi Hämäläinen, "Pekka Halonen", WSOY 1947, bildförteckn.nr. 52.
Aune Lindström, "Pekka Halonen-Elämä ja teokset", WSOY 1957, bild s.171, verkförteckn.nr. 261.
Pekka Halonen, Konstmuseet Ateneum 2008, nr.138, bild s.24.
Pekka Halonen målade sina första betydande vinterlandskap år 1895, samma år som han gifte sig med Maija Mäkinen. Det nygifta paret tillbringade en oförglömlig vinter i Sordavalas snöfyllda och vackra landskap, där Halonen inspirerades att måla dekorativa vinterlandskap i hård köld. Också i övrigt hade vinterlandskap under 1890-talet blivit ett populärt motiv bland nationalistiska unga konstnärer. Landskapen ansågs representera ”Nordens finaste exotism”. Ingen annan konstnär kunde dock fånga vinterlandskapens och snöns olika nyanser lika skickligt som Halonen.
Parallellt med det nationella hade utan tvivel även Paul Gauguin (1848-1903) och Nabis-gruppen ett stort inflytande på Halonens vinterlandskap. Denna inspirationskälla tillkom under studieåren i Paris. Utgångspunkten i Nabis-gruppens syntetiska konst var tätt förknippad med den japanska konsten. Troligen blev Halonen bekant med japanska träsnitt i Gauguins ateljé och överhuvudtaget var Paris varuhus och gallerier fullspäckade med japansk konst och föremål. Halonen tilltalades i hög grad av det japanska uttryckssättet och efter sin tredje Parisresa började han samla på japanska träsnitt och fortsatte utveckla de japanska elementen i sina målningar.
Från japonismen anammade Halonen mångtydiga naturmotiv, diagonala perspektiv och i synnerhet den osymmetriska kompositionen upprepas ständigt under åren. Den stående och smala, kakemono-, samt låga och långa makimono-formen, höga horisonten och användandet av skogsinteriörer förekommer i hela hans produktion. Som sin lärofader Gauguin var Halonen en konstnär som gick sina egna vägar och han förvandlade japanska influenser till någonting helt eget och unikt i sin konst. Om Halonen ansåg att han lyckats speciellt bra med ett arbete kunde han förnöjt utbrista att det har ett ”japanskt synsätt”.
Detta kan man särskilt väl konstatera i målningen ”Den första snön” (1902), som innehåller alla särdrag från den japanska konsten; kakemono-formen, det diagonala perspektivet, kompositionens osymmetriskhet, skugglösa och jämna ytor, vattnets och trädens ornamentik samt den asketiska paletten som betonar kontrasten mellan de mörka konturerna och den vita snön.
Verket är i många hänseenden unikt och representerar på sitt helt egna sätt Nordens finaste exotism.
Enligt erhållen information var Pekka Halonen så förtjust i tavlan att han senare önskade köpa tillbaka den. Ägaren konstaterade då bara kort; ”lagt kort ligger”.
Konstnären Pekka Halonen förknippas i hög utsträckning med det finska, med hans realistiska och enkla skildringar av det finska folket och naturen. Halonen föddes 1865 i Lapinlax och tillhörde en stor bondesläkt med flera begåvade konstnärer och musiker som familjemedlemmar. År 1890 fick han ett stipendie som möjliggjorde en resa till Paris och studier på Académie Julian. Halonen fortsatte sedan sina studier hos Paul Gauguin på Académie Colarossi i Italien. Likt flera samtida finska konstnärer, som Aleksi Gallen-Kallela, återvände Halonen så småningom till hemlandet för att utforska motiv i det finska ödemarken.
I början av sin karriär skapade Halonen främst i fransk impressionistisk stil, men senare kom hans måleri att utvecklas mer monumentalt utfört i en dämpad kolorit, ofta föreställande motiv ur det finska folklivet som Vägbrytare i Karelen (1900). Färgerna dominerade Halonens arbete; han var en virtuos kolorist. Den finska naturen har en central roll i Halonens konst och i hans talrika landskapsskildringar kan man även skönja klara influenser från symbolismen och japonismen.
Läs mer