Kan inte nå servern
539
204372

Akseli Gallen-Kallela

(Finland, 1865-1931)
Utropspris
400 000 - 600 000 EUR
4 520 000 - 6 790 000 SEK
409 000 - 614 000 USD
Klubbat pris
400 000 EUR
Köpinformation
Akseli Gallen-Kallela
(Finland, 1865-1931)

"ALLMOGELIF".

Sign. 1887. Olja på duk, 94x90 cm.

Proveniens

Såld till St. Petersburg på konstnärens utställning 1907 i Viborg. Köpt I St. Petersburg till Stockholm 1918. Därefter inom samma familj.

Utställningar

Paris Salongen 1888. Viborg 1907.

Litteratur

Onni Okkonen: Gallen-Kallela, Elämä ja Taide, s. 128-131. Bild på sidan 131.

Övrig information

AKSELI
GALLEN-KALLELA
1865-1931

HABENT SUA FATA TABULAE–
TAVLOR HAR ETT EGET ÖDE

År 1907 var ett ödesdigert år för målningen Allmogelif. I Viborg
arrangerades det en försäljningsutställning med verk
av Gallen-Kallela. Målningen hade under många år hängt på
väggen i konstnärens svärföräldrars hem på herrgården Alberga
och Axel Gallen-Kallelas hustru Mary hade uttryckt en
önskan om att verket inte skulle säljas. Axel slog fast ett så
högt pris för målningen att han räknade med att den skulle
förbli osåld. Men så gick det inte. Dottern på Papula herrgård,
Aduli Burjam, hade gift sig med en herr Kaestli som var son
till en schweizisk bankir. Denne beundrare av Nietzsche ville
ge sin hustru en gåva med finländskt motiv och således införskaffades
målningen till St. Petersburg oberoende av det höga
priset. Köparen ville dessutom bli bekant med konstnären som
hörsammade inbjudan och reste i väg tillsammans med Eliel
Saarinen. I St. Petersburg drogs herrarna in i nöjeslivets virvlar.
Efter detta försvann detta minnesrika ungdomsarbete
slutgiltigt ur konstnärens liv, men på 1920-talet fick Gallén,
från Stockholm, en prisförfrågan gällande målningen. Han tog
emellertid illa upp av detta spörsmål och besvarade aldrig
brevet. Man kan anta att det fortfarande retade honom att
han hade mistat målningen som var ett kärt minne från hans
ungdom. Efter den här incidenten föll verket i glömska under
flera decennier. Kvar fanns endast ett litet svartvitt fotografi.
60 år senare började författaren av denna text spåra upp
målningen. De medlemmar av familjen Kaestli som bodde i
Europa kände inte alls till verket. Befolkningsregistret i Stockholm
var till föga hjälp i efterforskningarna eftersom personen
som hade kontaktat konstnären på 1920-talet hade bott på ett
hotell på Strandvägen i Stockholm och hans namn råkade vara
ett av de vanligaste i landet. Alla försök att spåra upp verket
förblev resultatlösa. Det sista halmstrået var en annons i en
känd konst-och antiktidning. Det gick ett år och en vacker
dag år 1998 ringde de från tidningens redaktion. ”Allmogelif
har hittats!”. Nyheten kändes som ett mirakel. En tid senare
fick jag möjlighet att beskåda verket. Med sänd förväntan steg
jag in i en liten lägenhet i centrum av Stockholm. Tillsammans
med några stora ryska målningar hängde verket på vardagsrumsväggen
hemma hos ett äldre par. Den dåvarande ägarens
far som var affärsman, hade köpt målningen i samband
med en affärsresa i St. Petersburg mitt under revolutionen år
1918. Mannen som behärskade ryska misstänktes för att vara
spion och fängslades av de revolutionära styrkorna. När mannen
sent omsider blev frigiven och kunde återvända till Sverige
hade han, förutom Galléns Allmogelif med sig ett par ryska
målningar. Mannen berättade aldrig för sin familj om hur han
hade köpt målningarna. När jag i november år 1998 träffade
verkets dåvarande ägare, berättade hans fru som var i 80-års
åldern, att hon och mamma själva hade flytt undan revolutionen.
Flykten hade gått över isen på Finska viken och i fodret
på de pälsar som de bar hade de sytt in sina värdeföremål.
Damen berättade att när hon blev bekant med sin blivande
man så ”förälskade hon sig först i Allmogelif och sedan i sin
blivande man”. Den 23- årige Axel Gallén beskrev målningens
tillkomst på följande vis: ” I torpet Ekola vid sjön Jamajärvi
gjorde jag en omfattande serie skisser och målade två ungefär
lika stora målningar; Allmogelif och Första undervisningen.
Båda verken visades på Salongen i Paris år 1888 och väckte
mycket uppmärksamhet i de förnämsta kretsarna. Maestro
Cormon var mycket förvånad över att jag inte fick den medalj
som han hade hållit för självklar.”. Under den tid konstnären
bodde i Ekola torp, i Keuru hämtade han sina motiv från det
omgivande landskapet och dess invånares liv. Under vintern
utgjorde den öppna spisen med sin värme medelpunkten för
den karga vardagen i torpet. Vid brasan utfördes vardagliga
sysslor såsom matlagning och där putsade den gamle Eerikki
sina stövlar. I bakgrunden kunde man skönja stugans
anspråkslösa inredning; klockan och bogträet på väggen,
bröden under takåsen. I brasans sken studerade konstnären i
sina arbeten hur ljuset reflekterades i rummet och i människorna.
Så här skapade den unge konstnären en serie sk. ”eldskenstavlor”.
Under tiden på Ekola uppfylldes Galléns tankar i hög
grad av motiv hämtade ur Runebergs litterära produktion.
Med vissa reservationer kan man påstå att Gallén hämtade
inspiration ur diktsamlingen Älgskyttarne, den nordiska litteraturens
första skildring av folkliv, när han skapade sina allmogemotiv.
Huvudpersonen är en berömd björnjägare vars
förebild var Martti Kitunen från Keuru. I Galléns målning har
han fått sin visuella motsvarighet i Heikki Nurminen som var
konstnärens guide under jaktutfärder. I Älgskyttarne är herrgårdens
söta lillpiga Henna den romantiska hjältinnan. I Galléns
verk gestaltas hon av Johanna, dottern på Ekola torp.
Således består bakgrundsmaterialet till Allmogelif av litterära
anspelningar och av bildkonstnärens tolkning av folklivet i norra
Tavastlands ödemarker i slutet av 1800-talet. – Allmogelif
är en de mest betydande folklivsskildringarna i Akseli Gallen-
Kallelas produktion under 1800-talet.
15.10.2010
Aivi Gallen-Kallela

Formgivare

Akseli Gallen-Kallela räknas till en av Finlands mest berömda konstnärer, född år 1865 i Björneborg. Han studerade vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors och senare vid Académie Julian i Paris, och arbetade med flera olika konstformer så som måleri, grafik, illustrationer, textilier, arkitektur samt ritade även militära uniformer. Akseli Gallen-Kallelas första betydande verk ”Gumma med katt”, utmanade dåtidens ideal och banade väg för realismen inom finskt måleri.

Gallen-Kallela var främst känd för sina målningar och illustrationer till det finska nationaleposet ”Kalevala”. År 1900 utförde han kupolmålningar med Kalevalamotiv till den finska paviljongen på världsutställningen i Paris. Hans bildspråk beskrivs som ofta naturalistiskt, symboliskt och expressionistiskt.

Läs mer