Albin Amelin, gouache, signerad med dedikation
Slussen från Södermalm. Ca 71 x 58 cm
Skador samt krackelyr, färgbortfall och retuscher. Ej examinerad ur ram.
Albin Amelin föddes i Chicago dit hans föräldrar emigrerat. Han växte upp där, men kom som ung man åter till Sverige och studerade några år vid Tekniska Skolan (dagens Konstfack). Dock är Albin Amelin är att betrakta som autodidakt (självlärd) när det gäller hans konstnärskap. Albin Amelin influerades bl a av Vincent van Gogh, Edvard Munch och Oskar Kokoschka, men han utvecklar en högst egensinnig expressionism som är lite våldsam och brutal, precis som hans motiv.
Albin Amelin väckte stor sensation 1929 redan vid hans debututställning på Svensk-Franska galleriet, där motiven "Berusad kvinna" och "Slagsmål på Krogen" står i bjärt kontrast till det på den tiden oftast städade måleriet.
Många känner Albin Amelin som en blomstermålare - som för honom som för så många andra expressionister bjöd praktfulla blomsteruppsättningar på just den färg och formutmaning som de sökte, men han var så mycket mer. Hans måleri karaktäriseras av tjocka färglager, mustiga färger och grova konturer. Att han var övertygad kommunist syns ofta i hans val av motiv – ofta socialt betonade med gruvor, arbetare, arbetarcaféer, demonstrationståg, men också hans sätt att porträttera Stockholm på den tiden. I samband med ILO:s 50-årsjubileum gav svenska postverket ut ett frimärke med motivet ”Industriarbetare” av Albin Amelin.
Albin Amelin grundade konstnärsföreningen och sedemera galleriet Färg&Form tillsammans med bl a Sven X:et Erixson, Vera Nilsson, Bror Hjorth, Axel Nilsson och Gideon Börje och var under många år en flitig utställare där.
Representerad på bland annat: Nasjonalgalleriet i Oslo, Moderna muséet i Stokholm med ”Mor och barn” från 1935, Tretjakovgalleriet i Moskva, Nationalmuseum i Stockholm, Borås konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings Konstmuseum, Örebro läns museums, Kalmar Konstmuseum, Bohusläns museum och Malmö Konstmuseum. Dessutom med ett stort antal offentliga verk runt om i Sverige. Han gav 1934 ut antinazistiska tidskriften Mänsklighet.