Christer Strömholm var en svensk fotograf och bildkonstnär född i Stockholm 1918. I sin ungdom studerade han bland annat för Isaac Grünewald och Otte Sköld. Under denna tid, 1930 och 1940-talet, målade han gärna romantiska landskap, små porträtt, teater och cirkusmotiv. Strömholm var en äventyrare och en på många sätt kontroversiell person som bröt upp från sin borgerliga bakgrund och deltog som frivillig i spanska inbördeskriget, finska vinterkriget och i den norska motståndsrörelsen. Efter andra världskriget flyttade han till Paris och skrev in sig vid Académie des Beaux-Arts. Fotografi blev snart Strömholms främsta uttrycksform. Det viktigaste arbetstemat blev sökandet efter och utforskandet av människors sanna identitet vilket var hans utgångspunkt under hela livet. Hans fotografiska bilder är främst intima porträtt av barn och vuxna samt detaljer i gatumiljö med surrealistiska undertoner. Strömholms fotografier ur projektet “Vännerna på Place Blanche” är idag legendariska. Dessa motiv från Paris bakgator med bilder på prostituerade, transsexuella och utstötta upplevdes av samtiden ofta som provocerande och skrämmande samtidigt som de senare blev högt uppskattade och stilbildande. På sina resor runt om i världen tog han flera bilder som blivit ikoner inom den svenska fotohistorien bland annat porträttet på ”Bleka Damen” i Barcelona och flera omtyckta barnporträtt där ”Pojkarna med handväskor” i Paris 1962 är det mest älskade. Under flera år gav Christer Strömholm kurser i fotografi på Kursverksamheten i Stockholm vilket senare blev Fotoskolan där Strömholm var rektor i tio år. Hans arbete har påverkat och influerat en mängd svenska fotografer.