Ragnar von Holten (1934 - 2009) var först och främst konstnär, även om han också var författare och under ett antal år verksam som intendent på både Nationalmuseum och Moderna Museet.

RvH bodde i Paris åren omkring 1960 och ingick i poeten André Breton (1896 - 1966), surrealistiska krets. I denna krets ingick också andra konstnärer som såsom, Toyen, Christian d'Orgeix, Wifredo och Lou Lam, Meret Oppenheim, Simon Hantaï och Konrad Klapheck. Med RvH etablerades starka band, och han deltog i surrealisternas stora internationella utställningar under 1950- och 60-talet, vilket i sin tur bidrog till hans internationella genomslag.

Som konstnär arbetade RvH i sina målningar, objekt och collages utifrån den inspiration den gåtfulle författaren Isidore Ducasse gav, som 1869 under pseudonymen greve Lautréamont, beskriver en skön engelsk yngling i sviten Maldorors sånger: "Skön som det tillfälliga mötet mellan en symaskin och ett paraply på ett operationsbord". Detta citat blev en devis för alla sanna surrealister att bli besjälad av i sitt konstnärliga utövande.

I RvH målningar, objekt och collages drivs de oväntade mötenas estetik till något mästerligt. En absurdism fylld av humor, dramatik och erotik, där bildens egen magi är i allt väsentligt och där fetischismen, utgör en av de viktigaste delarna. Titlarna, som är en viktig del av konstverken, var ofta poetiska, humoristiska eller ironiska.

RvH ville få människan att se på världen med nya ögon. Eric Grate har i ett brev till konstnären skrivit: ”Din konst är som Din konversation, fylld av snabba tvärkast, oförutsedda iakttagelser och nya belysningar. Ibland är det ansträngande att hinna med, men det är alltid stimulerande, retande. Man är alltid oroligt road.”

1969 publicerade RvH sin mest kända bok, "Surrealismen i svensk konst", som idag betraktas som ett standardverk.