Marie-Louise Ekman

Denna affisch, vilken har kommit att framstå som ett ikoniskt verk av konstnären, är ofta reproducerad i översiktsverk vilka beskriver Sveriges konsthistoria under efterkrigstiden. Det faller sig därför naturligt att Moderna Museet i sin aktuella utställning av Marie-Louise Ekman inte bara inkluderar ett exemplar av affischen i utställningen men också valt just detta motiv att ligga till grund för ett av de vykort som gör reklam för utställningen i museets butik.

I boken "Marie-Louise Ekmans två liv" skriver Klas Gustafson om "På toaletten/Aftonsnabeln":

"Hennes politiskt mest verkningsfulla bild blev i stället 'På toaletten', också kallad 'Aftonsnabeln'. Konstkritikern Bengt Olvång har utnämnt den till 'en av vänsterns mest slagkraftiga affischer', fast vänstern själv betackade sig. På en offentlig toalett sitter en kvinna med neddragna och kissfläckade trosor och läser kvällstidningen, omgiven av klottrade könsord och politiska paroller. Udden är riktad mot den press som lever på att leverera halvsanningar och kittla med skvaller. I en knappt synlig notis på tidningens sista sida står det: 'Asien utplånat. President Nixon är mycket ledsen, men sa att det var tvunget.' Affischen är daterad 1969 och gemensamt signerad av Marie-Louise och Carl-Johan De Geer; det var han som tecknade kvinnans kloliknande händer".

Att denna numer legendariska affisch väckte reaktioner i sin samtid förtydligas av Anna Nyströms och Marie-Louise Ekmans biografi i Moderna Museets utställningskatalog från 2017, vilken under år 1973 säger:

"Den vänsterorienterade bokhandeln Oktober tar avstånd från Marie-Louise De Geer Bergenstråhles konst och slutar sälja hennes affischer, däribland 'På toaletten (Aftonsnabeln)' (1969). Bokhandeln anser att affischerna stöder den borgerliga masskulturen genom att inte vara tillräckligt politiska och att de skildrar kvinnor som passiviserade och omedvetna, upptagna av sexuella fantasier".

För dagens betraktare framstår snarare affischens budskap kretsa kring eviga frågor som massmedias inflytande, konsumtionskulturens skadeverkningar samt den internationella politikens återverkningar på levnadsvillkoren i länder i den s.k. "tredje världen".