När GAN som ung befann sig i Berlin visades "Erster Deutscher Herbstsalon" på Herwarth Waldens galleri "Der Sturm". Höstsalongen, som pågick från den 20/9 till den 1/12 1913, blev Waldens största satsning någonsin. Jan Torsten Ahlstrand kallade den "den kanske mest betydande avantgardeutställningen före 1914". Bland de 85 konstnärerna från 12 olika länder fanns namn som Archipenko, Balla, Boccioni, Chagall, Gontcharova, Kandinsky, Klee, Kokoschka, Léger och Mondrian. Namnet "Erster Deutscher Herbstsalon" indikerar att Walden tänkt sig den som en återkommande utställning i stil med "Salon d'automne" i Paris. Krigsutbrottet året efter lade emellertid hinder i vägen för ett fullföljande av denna tanke.

Jan Torsten Ahlstrand skriver: "GAN hade kommit för sent till Berlin för att se futuristutställningen våren 1912 och Kandinsky-utställningen samma höst. Han tycks heller inte ha sett vare sig Robert Delaunays eller Franz Marcs utställningar våren 1913, eftersom han då ännu ej kommit i kontakt med 'Der Sturm'. Men denna otur kompenserades i rika mått av 'Erster Deutscher Herbstsalon', där alla dessa konstnärer och många andra, som han aldrig hade hört talas om, var representerade".

I ett brev till Herwarth Walden (10/10 1913) tackar GAN honom också "för det tillfälle till andlig förnyelse, Ni genom Eder utställning berett mig [...] Aldrig förut i mitt liv [...] har jag känt förnimmelsen av att vara i kontakt med själva livets nerv. De timmar jag vistades däruppe gav mig modet åter".

Adolf Behnes "Zur neuen Kunst" fanns till försäljning på GAN:s första modernistiska utställning i Lund ("Expressionist-utställning", Lunds universitets konstmuseum, oktober 1915) där han ställde ut tillsammans med Einar Jolin. Publiken kunde vid detta tillfälle beskåda mästerverk som "Syntes av en stad" (Lunds kommun, deponerad på Kulturen, Lund), "Den vita och den blå matrosen" (privat samling), "Katarinahissen I" (privat samling) samt "Katarinahissen II" (privat samling). Kritiken blev emellertid inte nådig. Adolf Anderbergs recension (Lunds Dagblad 23/10 1915), vilken omnämner "tysken Adolf Behne's lilla gula häfte 'Zur neuen Kunst', vilken för en ringa penning av 50 öre tillhandahålles vid kassan", inleds t ex på följande sätt: "Det är knappast ett avundsvärt göra att taga i tu med bedömandet av denna expressionist-utställning". GAN:s irritation över recensionen var så pass stor att han författade samt, på egen bekostnad, lät publicera ett genmäle i form av en pamflett kallad "Konst och kritik. Ett svar från Gösta Adrian-Nilsson" inom en vecka efter att recensionen publicerats.

"Den skånska slättens skald" Theodor Tufvesson (1884-1947) som fotografiet är tillägnat var en skånsk diktare, känd för att ha myntat begreppet Österlen. Tufvesson tog studentexamen 1905 och blev 1911 filosofie kandidat i Lund med konsthistoria som huvudämne. Han arbetade därefter, initialt, som amanuens vid Kulturen i Lund 1918-1922. Under studietiden umgicks han i kretsen kring de skånska diktarna Vilhelm Ekelund och Anders Österling. GAN som inledningsvis verkade som poet och författare (hans första pass för att resa till Tyskland anger hans yrke som "Schriftsteller" [Författare/Skribent] ) umgicks i början av 1900-talet i de litterära och kulturella kotterier som hade kopplingar till studentlivet samt den s.k. "Lundabohemen". Mycket talar för att GAN lärt känna Tufvesson genom dessa kretsar.

1908 års ateljéfotografier från Atelier Jaeger i Stockholm är kända sedan tidigare. Jan Torsten Ahlstrand, vilken illustrerat två av sina verk om konstnären med ett av fotografierna från 1908, menade att GAN i dessa porträtt försökte efterlikna Oscar Wilde:

"GAN:s beundran för den engelske författaren var så stor att han lät ateljéfotografera sig i Stockholm år 1908 som elegant dandy à la Wilde, året efter sin debut som poet och konstnär".