Carl Milles
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Ung älg"
Gjutarstämpel L. Rasmussen, København. Utförd 1925-1926. Mörk/grönpatinerad brons, höjd 79 cm (inklusive stenpiedestal höjd 153 cm).
Proveniens
Friherre Erik Palmstierna. Friherren, diplomaten, ministern m. m. Erik Palmstierna, som var nära vän till Carl och Olga Milles, fick skulpturen i gåva av konstnärsparet 1953. Han förde den med sig till England, där den tidigare stod placerad i trädgården till hans hus i Ewelme, nära Oxford.
Litteratur
De institutionsägda exemplaren av Ung älg finns omnämnda och avbildade i bl a följande litteratur:
M. P. Verneuil, Carl Milles. Sculpteur Suédois, Bryssel 1929, jfr plansch nr 36.
Meyric R. Rogers, Carl Milles. An interpretation of his work, New Haven, USA, 1940, jfr katalog nr 62, motivet omnämnt på s 52, jfr plansch 31A och 31B.
Henric Cornell, Carl Milles. Hans verk, Stockholm 1963, jfr bild s 123.
Gunila Klosterborg, Millesgården, Lidingö 1979, jfr katalog nr 36.
Erik Näslund, Carl Milles – en biografi, Höganäs 1991, motivet omnämnt i verkförteckningen, s. 335.
Göran Söderlund, Millesgården, Lidingö 1999, jfr katalog nr 94.
Övrig information
Djur med monumentala former förekommer i stor utsträckning i Carl Milles produktion, både som delar av skulpturgrupper med mytologiskt innehåll och som enskilda motiv. Under 1900-talets första år var det särskilt de stora, tunga djuren som fascinerade honom: elefanter, vildsvin, björnar, bisonoxar. Även de väldiga urtidsdjuren stimulerade hans fantasi, vilket kom till uttryck i den aldrig avslutade gruppen Plesiosaurier (1903-04). Litet senare på decenniet utförde Milles också flera djurskulpturer för offentlig placering i Stockholm, exempelvis Lekande björnar (1909) vid entrén till Berzelii park och Örnar (1909-10) i Waldemarsuddes slottspark.
Under tjugotalet återkom Carl Milles flera gånger till de rena djurskulpturerna. Flera av dem kom att infogas i större tematiska grupper, så som de små hjortarna och vildsvinen i Dianafontänen på Tändstickspalatsets gård i centrala Stockholm. Andra djurskulpturer var tänkta att upplevas enskilt. Exempel på det senare är de stora, sittande vildsvinen som Milles skapade 1929 på uppdrag av den engelske Lord Melchett och som senare inköptes av det svenska kungahuset för placering i Ulriksdals slottspark.
Även Ung älg får räknas in bland Carl Milles monumentala djurskulpturer från tjugotalet. Motivet tycks vara tillkommet av en slump, sprunget ur Carl Milles fria fantasi och redan nämnda intresse för vårt nordiska storvilt. Formen och uttrycket däremot, där djurkroppens sträckning och vridning är centrala komponenter, vittnar om ett medvetet sökande och experimenterande. Den starkt vridna formen återfinner vi i flera samtida och senare kompositioner, som Paulus bländas (1926) och Folke Filbyter (1927).
Ung älg finns i ytterligare tre kända exemplar i den aktuella storleken, tillhörande Nationalmuseum och Millesgården i Stockholm samt Cranbrook Academy of Art i Bloomfield Hills, USA. Därutöver finns ett okänt antal exemplar i mindre skala. Den amerikanske professorn vid The Art Institute of Chicago, Meyric R. Rodgers, anser att Ung älg är ”… one of the most interesting of the sculptor´s conventionalized treatments of animal form”. (M. Rogers, s 52.)
Konstnär
Carl Milles var en svensk skulptör född i Lägga. Han studerade på Tekniska skolan i Stockholm, på Ecole des Beaux-Arts i Paris för Auguste Rodin samt på studieresor till Tyskland, Nederländerna och Belgien. I Paris kom han att stanna i många år och försörjde sig som ornamentsnidare. Han studerade djuren i Jardin des Plantes (den zoologiska trädgården) och tog starka intryck av Auguste Rodin. Milles slog igenom med ett monument över Sten Sture i Uppsala. Han ställde ut på världsutställningen år 1900 och har senare tillägnats en separatutställning på Tate Gallery i London. Milles var professor i modellering vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Välkända skulpturer på offentliga platser signerade Carl Milles är ”Gustav Vasa”-statyn på Nordiska Museet, ”Orfeusgruppen” utanför konserthuset i Stockholm och ”Poseidonfontänen” i Göteborg. Hans skulpturer är arkaiska i sitt uttryck och ofta utförda i brons eller gips. Som lärare vid Cranbrook Academy utanför Detroit i USA fick han möjlighet att utföra skulpturer åt amerikanska beställare. Regelbundet återvände Carl Milles och hustrun Olga till sitt hem Millesgården på Lidingö, som de skänkte till svenska folket.
Läs mer