Landskap från Bohuslän
Signerad J. Krouthén. Utförd 1882. Olja på duk lagd på kartong 29 x 71 cm. Originalram.
Den slutliga "plein air" studien utförd sommaren 1882 till Krouthéns kända monumentala målning "Stenigt landskap i Bohuslän", 75 x 160 cm, från 1882-83 i Östergötlands Länsmuseum (Gunnar Lindqvist, "Johan Krouthén. Den ljusa idyllens målare", 1994, sid 21 och 24 avbildad i färg på helt uppslag sid 26-27, sid 47) (fig. 1). "Stenigt landskap i Bohuslän" är Krouthéns första stort upplagda målning. Konstnären Carl Fredrik von Salza (1859-1935), bördig från Östergötland, omnämner att Krouthén kom att arbeta med kompositionen under ett helt år (Gunnar Lindqvist, sid 21). Enligt Georg Nordensvan väckte målningen stort uppseende bland de unga konstnärerna då den ställdes ut i Stockholm 1883 och kom omgående att göra avtryck på deras konst. "Stenigt landskap i Bohuslän" har under en stor del av 1900-talet funnits i tysk ägo, varför den i konsthistorisk litteratur från första hälften av 1900-talet inte uppmärksammats. Exempelvis omnämns den inte i Viggo Loos banbrytande verk, "Friluftsmåleriets genombritt i svensk konst 1860-1885", 1945.
"Stenigt landskap i Bohuslän" är en mycket kärv skildring av det bohuslänska landskapet, där endast bergpartierna och en stenig väg skildras. Målningen skiljer sig avsevärt från Krouthéns tidigare målningar och också från det övriga samtida svenska landskapsmåleriet. Målningen utgör vittnesbörd om en fattig och kärv bygd, om ett stycke svensk natur där idyllen helt saknas. Västkustens kännetecken framför andra, havet, saknas helt, men närheten till havet kan anas i bilden. Karakteristiskt för målningen är den vida färgskalan underordnad gråskalan. Krouthén har understrukit ödsligheten i landskapet med att införliva en barfota pojke med ett knyte över axeln på vägen, och en skranglig kärra som bakgrunds-staffage. Ett par rovfåglar ses svävande över landskapet, hotande och oroande. Förutom den starka realimen är ljuset på himlen i målningen påtagligt. Ljuset utgör det möte mellan det direkta solljuset och reflexerna från havet, som är karakteristiskt vid de nordiska kusterna. Krouthén tillägnar sig detta ljusmåleri än mer under vistelsen i Skagen 1883.
A. Hedvall, "Bohuslän i konsten", 1946, sid 190 skriver om målningen:
”Konstnären har besjälats av samma önskan som ett decennium senare Karl Nordström; att ge en bild av själva urgrunden för det sträva nordiska landskapet. [...] Det är inte ett mjukt böljande, av vågorna glattslipat stenlandskap som Krouthén återgivit utan ett söndersplittrat, där klippblocken med vassa kanter ligger kastade om varandra på en låg strandsluttning. Sten och åter sten är temat i denna duk. Blicken söker förgäves efter vatten i denna stenöken med skarpa konturer.”
Krouthén utförde flera små landskapsbilder med samma ödslighet och karghet. "Stenigt landskap i Bohuslän" är dock den enda av dessa som också innehåller ett socialt budskap.
Enligt Gunnar Lindqvist utförde Krouthén flera små "plein air" studier till "Stenigt landskap i Bohuslän" vilka konstnären senare skall ha ställt ut i Stockholm, av vilka en avbildas i hans bok (sid 46).
I en artikel i femte häftet av Nordisk Tidskrift 1897, publicerade professorn i Meteorologi vid Uppsala universitet, H. H. Hildebrandsson, en artikel kallad ”Landskapsmålningar granskade från naturvetenskaplig synpunkt”. Artikeln behandlar bl. a. färgernas uppkomst och ordning i naturen. I ett långt inlägg i samma tidskrift har Krouthén författat ett motsvar där han som konstnär ifrågasätter Hildebrandssons teorier (publicerat i sin helhet av Lindqvist, sid 80-84). Artikeln är av stort intresse för förståelsen av det komplexa återgivandet av naturen som Krouthén var kapabel till, vilket den aktuella målningen är ett praktfullt exempel på.
Johan Krouthén var en svensk bildkonstnär född i Linköping. Han studerade vid Konstakademien och för konstnären Edvard Perséus. Under sina studier lärde Krouthén känna konstnärerna Oscar Björck och Anders Zorn, med vilka han åkte till Paris. Han följde också med Björck till Skagen på Jylland där konstnärkolonin kallad Skagenmålarna höll till. Där ingick bland annat svenskarna Emil Ekman, Wilhelm von Gegerfelt och dansken Christian Krohg. Krouthén är att betrakta som en av de första friluftsmålarna i Sverige och har målat porträtt och soliga trädgårdsscener med blomstrande fruktträd.
Representerad på museerna i Norrköping och Göteborg.