CARL VON LINNÉS SKRIVBORD. Svensk rokoko, 1700-talets mitt.
Ask och askfaner, samt skrivbordskanter av apel. Beslag av mässing. I vardera långsarg tre lådor. Längd 180, bredd 90, höjd 77 cm.
I en låda tre fastklistrade handskrivna pappersark med texter. Ark 1: "Lund 19.5 1907 Herr Konsul mm. Stendahl, Hököpinge [söder om Malmö]. Å Linnéfestkommiterade vägnar får jag härmed aflägga en förbindlig tacksägelse till Herr Konsul för den stora godheten att vilja låna till vår Linnéutställning det vackra och dyrbara bordet. Efter utställnings slut d. 26 dennes skall jag låta afsända till Trelleborg. Med vördnad och tacksamhet, E [Evert] Wrangel". Ark 2: Detta bord har tillhört Carl von Linné, fördes på vagn från Upsala till Arrie [söder om Malmö] i första hälften af 1800-talet af amanuensen [Samuel Fredrik Nordstedt]...som då blev utnämnd till kyrkoherde derstädes. Nordstedt slägt med Linné, hans moder var prästdotter från Stenbrohult". Ark 3: "Samuel Fredrik Nordstedt född 10/7 1795 i Wexiö, son af Theologie Nordstedt och Ulrika Charlotta Linnaeus [dotter till Samuel Linnéus (1718-97), som var bror till Carl von Linné (1707-78), hon gifte sig med Peter Nordstedt (1749-1821) i Stenbrohult 1790] prestdotter från Stenbrohult, [Samuel Fredrik] blef efter att hafva genomgått Wexiö skola och gymnasium student 181?, magister 1821, amanuens vid universitetsbiblioteket -27, ordinarie amanuens 1833, prestvigd 22/1 1839. Pastor i Arrie tillträdde 1844, prost 1852, gift med Johanna Wilhelmina Charlotta Augusta Warenberg".Medföljer två grafiska motiv av Råshult och Hammarby, samt en bok "Vägen till Linné", Birger Strandell, 1974. Nyckel finns.
Proveniens
Carl von Linné (1707 – 1778) enligt tradition.
Hans brorsdotterson, kyrkoherden i Arrie och Hököpinge utnämnd 1842,
Samuel Fredrik Nordstedt (1795 – 1861), som transporterar ner skrivbordet från Uppsala.
Skrivbordet står kvar i prästgården då det i tur och ordning köps av hans nästkommande två efterträdare:
Per Lindner (kyrkoherde 1862–1874) därefter
Georg Erland Psilander (kyrkoherde1875-1907)
Sålt på auktion av Psilander på 1890-talet till inspektor Norén i Hököpinge som överlåter det till konsul Anders Stendahl (1838-1908), Trelleborg, Vd vid Hököpinge sockerfabrik.
Därefter i arv till nuvarande ägare.
Utställningar
Linnéjubiléet 1907, Lunds universitets konstmuseum, utlånad av konsul Anders Stendahl, Trelleborg.
Litteratur
Bukowskis 1922, auktion 237, katalognummer 873, jämför ett annat rokokoskrivbord i alm tillhörigt Carl von Linné som på denna auktion såldes tillsammans med 24 andra Linneánaföremål tillhörande Linnésläktingen Tycho Tullberg. Föremålen köptes i huvudsak av Svenska Linnésällskapet, däribland skrivbordet som idag står i Carl von Linnés hus i Linnéträdgården i Uppsala.
Tycho Tullberg, Kort handledning för besökande på Linnés Hammarby (1981), sid. 18 (se bild).
Hamberg: I Carl von Linnés fotspår. Svenska Linnésällskapet 100 år (2018), s. 32.
Nationalmuseum, katalog: Utställning av Linnéminnen, maj-juni 1907.
Gunnar Broberg, Mannen som ordnade naturen, En biografi över Carl von Linné, Natur & Kultur, 2019.
Övrig information
Auktionens skrivbords koppling till Carl von Linné understryks av att Linnéutställningen på Lunds universitets konstmuseum våren1907 anordnades av professor Otto Nordstedt. Han var själv Linnéättling (liksom Tycho Tullberg) och utställningen bestod till stor del av hans egen samling. Otto Nordstedt var tillika brorson till kyrkoherden Samuel Fredrik Nordstedt, den som lät transportera skrivbordet från Uppsala ner till Arrie varför han hade kännedom om skrivbordets bakgrund och senare proveniens.
Det finns två Linnéskrivbord i museal ägo, ett på Linnés Hammarby och ett i Linnés hus i Linnéträdgården i Uppsala.
Linnés skrivbord på Hammarby nämns bland inventarierna i Tycho Tullbergs Kort handledning för besökande på Linnés Hammarby (1981), sid.18 (se bild).
Skrivbordet i huset i Linnéträdgården förvärvades av Svenska Linnésällskapet på Bukowskis 1922 då Linnéanaföremål tillhöriga den framlidne Tycho Tullberg såldes. Han var Linnéättling via Linnés dotter. Tycho Tullberg lånade ut sitt skrivbord till Nationalmuseums utställning av Linnéminnen maj-juni 1907. Det skrivbordet är i rokoko och fanerat med alm (se bifogade bild från Bukowskiauktionen 1922 och dess placering Linnéhuset i Uppsala.
Auktionens skrivbord är av ask och apel, som är inhemska träslag. Ett högklassigt skrivbord som detta var i regel fanerat med dyrbara importerade träslag eller av svärtad al. Skrivbordet som finns i Linnés bostad i Uppsala är fanerat med svensk alm. Förmodligen ville Linné ha svenska träslag för att enligt 1700-talets merkantilistiska idéer använda sig av inhemska råvarutillgångar och stärka den svenska ekonomin och handelsbalans. Auktionens skrivbord är i mycket gott skick tack vare att den vårdats ömt som ett Linnéminne av tidigare ägare, samt tack vare att sarger, lådförstycken och ben är av solid ask.
I den nyutkomna biografin över Carl von Linné skriver Gunnar Broberg, Sveriges främsta expert på Linné, "Linné är blomman i knapphålet på svensk vetenskap, en blomma som inte vissnar, trots att tiden går" (sid. 9).
"Linnés vetenskapliga insatser kan summeras på många olika sätt. 1) Han skapade det första fullständiga vetenskapliga systemet över i princip alla levande varelser. 2) Han standardiserade metoderna och terminologin för att beskriva levande varelser. 3) Han klassificerade själv tusentals djur och växter. 4) Han etablerade tvånamnsskicket. 5) Han visade att alla människor är en art inom djurriket. 6) Han skapade en global naturalhistoria genom sina lärjungar. 7) Han lärde sin tid och eftervärlden värdet av naturkunskap" (Broberg, sid. 19).