FAT, troligen svenskt gördelmakararbete, Stockholm, senbarock, 1700-talets första hälft.

Driven, ciselerad och försilvrad mässing. Konturerat brätte med bandornament, rankor, flikade akantusblad och stiliserade musslor mot mattpunsad botten. I spegeln en figurscen med Kleopatra och pärlan. 48,5 x 38,5 cm.

Under barocken tillverkades dekorativa praktfat i silver med vegetativa ornament på brättet och en berättande figurscen i spegeln. Här fick guldsmederna visa upp sin skicklighet i drivning och ciselering. Sådana fat tillverkades även i försilvrad mässing. Det var framförallt gördelmakarna som förfärdigade drivna mässingsarbeten. Denna metall, som de ägde rätt att förgylla eller försilvra, är mindre följsam än silver men gav istället en billigare produkt.

Det utbjudna fatet är ett gott exempel på barockens känsla för lärdom parad med ett skickligt hantverk. Spegelns figurkomposition visar en förnäm palatsmiljö med rutmönstrat golv och tunga draperier. Vid ett uppdukat bord sitter den egyptiska drottningen Kleopatra och den romerske fältherren Marcus Antonius. En tjänare med turban serverar sällskapet, och på motstående sida om bordet sitter ytterligare en gäst. Scenen skildrar hur Kleopatra skall svälja en oskattbar pärla genom att upplösa den i ättika. Hon hade nämligen slagit vad med Antonius om att hon kunde hålla en måltid som kostade långt mer än hans mest påkostade gästabud. Berättelsen återges tämligen utförligt hos Plinius den äldre och blev ett omtyckt motiv inom bildkonsten.

Fatet torde vara tillverkat av en gördelmakare i Stockholm under 1700-talets första hälft, möjligen till och med som del av dennes mästerprov. En blivande medlem av skrået skulle tillverka ett förgyllt och försilvrat arbete med bibliskt motiv som mästerstycke, men kanske gick det även bra med ett motiv från antiken. I Nationalmuseums samlingar finns ett fat med Jesus som ritar i sanden, signerat av Carl Hård 1727 (NMK, CXV 1566). Han var gördelmakare i Stockholm (burskap den 11 januari 1733), och sannolikt är detta högklassiga fat hans mästerstycke. Huruvida alla mästerstycken var både förgyllda och försilvrade är ännu oklart. I Nordiska museet finns nämligen ett endast försilvrat fat signerat och daterat 1733 av gördelmakaren Carl Grip i Stockholm (NM.0077111). Här botar Jesus en sjuk man, kanske vid dammen i Betesda. I Husgerådskammarens samlingar finns dylika arbeten som endast är förgyllda (HGK 286-287).

Vare sig motivet kom från Bibeln eller från antiken var tekniken att driva och ciselera densamma, oberoende av om faten var av silver eller av mässing. Vad förtrogenhet med både antika och bibliska motiv beträffar hörde detta till den självklara bildningen för de övre samhällsklasserna.

Bukowskis tackar Magnus Green för hjälp med katalogiseringen.

Möjligen omförsilvrat, slitage. Brättet med senare hål.