Isaac Grünewald
För konditionsrapport kontakta specialist
"Modellstudie, Paris, stående mot tavelhylla"
Utförd 1909. Duk 73 x 50 cm.
Utställningar
Liljevalchs konsthall, Stockholm, 1944.
Övrig information
Boken "Isaac Grünewald" av J.P. Hodin (AB Ljus, Stockholm 1949) är baserad på författarens samtal med konstnären. Hodin beskriver bl.a. det glada livet i konstnärernas Paris och betydelsen av Académie Matisse, grundad av Henri Matisse 1906. Under de tre vintrarna 1908-10 målade Isaac Grünewald i ateljén på Academie Matisse varje dag mellan kl 9 och klockan 12 och på kvällarna tecknade han kroki. Grünewald lär inte ha varit frånvarande en enda gång från undervisningen. Varje lördag kom mästaren Matisse för att ge kritik och korrigera sina elever. Varje nakenstudie tog ca tre veckor att utföra. Den unge Grünewalds intresse och känsla för varma och kalla färger utvecklades och konstnären började utnyttja färgerna för att bygga upp form och för att karaktärisera ljuset. I den aktuella målningen "Modellstudie, Paris" ser vi hur modellen, framställd i de varma färger rött, gult och brunt, fångar ljuset och närmast lyser mot den kalla fonden målad i skimrande toner av blått och grönt.
Konstnär
Isaac Grünewald verksam som bildkonstnär och keramiker samt professor vid Konstakademien i Stockholm under åren 1932-42. Grünewald hade en ledande ställning i den svenska moderniströrelsen under 1910-talet och blev dess företrädare i Sveriges samtida konstdebatt. Han var elev vid Konstnärsförbundets skola och vid Henri Matisses öppna akademi i Paris. 1909 debuterade han vid ”De ungas” samlingsutställning med konstnärer som Ture Ander och Arvid Nilsson. Grünewald betraktade sig själv som expressionist då hans fokus låg på konstverkets uttryck. Paul Cézanne var en konstnär som inspirerade honom likaså hans fru och kollega Sigrid Hjertén. Han skildrade det sjudande storstadslivet i överraskande vinklar, ofta i fågelperspektiv, virtuost behandlade i regnbågens klara färger. Hans målningar är tagna ur verkligheten, men inte fångade framför motivet utan ur minnet. Han målade staden och dess virvlande liv, utsikter, parker och interiörer. Med diagonaler och avskärningar byggde han sina kompositioner och underströk växelspelet mellan de varma och de kalla färgerna. Under tiotalet är han påtagligt påverkad av Matisse. Under tjugotalet förändrades hans stil sedan han återvänt till Paris. Landskapen målades direkt inför motivet, så även en rad av färgstarka blomsterstilleben och nakna modeller. Senare närmade han sig verkligheten än mer, men övergav aldrig helt minnesmåleriet.
Läs mer