TOILETTEBORD, av Gottlieb Iwersson (mästare i Stockholm 1778-1813), ej signerat, gustavianskt, omkring år 1780.
S.k. poudreuse. Fristående. Fanerat med björk, amarant, rosenträ, jakaranda, lönn och ebenholtz. Beslag av förgylld mässing. Tre uppfällbara lock framför spegel, fack, sex små lådor och två små skrin. Inläggningar på locken: i mitten porträttmedaljong av romersk byst omgiven av lagerhängen och gemoetriskt bandverk. Flankerande trompe l'œil inläggningar i form av fjäderpenna, bläckhorn, sax, nystan, nål och pärlhalsband. Sarger med grillageverk och blomrosetter. Längd 86,5, bredd 50,5, höjd 75 cm. Nyckel finns.
Proveniens
Tidigare Schedevi, Östergötland.
Bukowskis oktober 1988, auktion 462, katalognr 561.
Litteratur
Sylvén, Torsten, Mästarnas möbler, Värnamo 1996, sid. 199, jämför närmast indentiskt toilettebord signerat av Gottlieb Iwersson och daterat 1779 (sålt på Bukowskis auktion våren 1989, auktion 466, katalognr 519.
Övrig information
-”med inläggningar af Träd så förträffeliga at de likna den skönaste målning”.
Auktionens välbevarade toilettebord av Gottlieb Iwersson ger ett fint tillfälle att studera de vackra inläggningarna. Inom konsten och möbelkonsten under 1700-talet var det populärt att så realistiskt som möjligt efterbilda föremål för att lura ögat, s.k. trompe l’oeil måleri. I Frankrike kallades möbelsnickarnas figurativa intarsiakonst ”peinture en bois” (målning i trä). I sin dagbok från 1773 berömmer Johan Fischerström Georg Haupts skicklighet ”med inläggningar af Träd så förträffeliga at de likna den skönaste målning”. Gottlieb Iwersson har på toilettebordets skiva skapat med hjälp av faner, gravyr och skuggningar illusoriskt verkliga föremål i form av fjäderpenna, bläckhorn, sax, nystan, nål och pärlhalsband. I mitten på skivan har han i nyklassicistisk anda lagt in en medaljong med en midjebild av en romersk härförare i profil, vilket Haupt i sina räkningar kallade ”inlagd Medaillon och antiquet hufvud”.
På toilettebordets sarger återfinns Gottlieb Iwerssons mästerligt utförda blomrosetter mot en gallerverksbotten, som Haupt kallade ”rosetter uti mosaique”, eller bara ”mosaique”, vilket var dåtidens franska benämning. Torsten Sylvén har i sin bok Mästarnas möbler visat att utformningen av dessa rosetter var starkt personliga hos de olika snickarna. Gottliebs blomrosetter kan variera i tre olika utföranden, varav auktionens möbel visar den mest avancerade sorten med livfullt svängda blad och vackra gravyr.
Gottlieb Iwersson föddes i Malmö 1750. Han var andre son till åldermannen i Malmö snickareämbete Olof Iwersson. Gottlieb blev gesäll 1769 efter att ha gått i lära hos fadern. Då väntetiden för att bli mästare blev för lång flyttade Iwersson till Stockholm och blev omkring 1775 gesäll hos Nils Dahlin, också han bördig från Skåne. Liksom i Malmö var snickarämbetet i Stockholm snåla med att ge mästervärdighet till gesäller. Otålig på att bli mästare vände sig Gottlieb Iwersson 1778 direkt till Gustav III med en ritning på en sekretär. Kungen godkände denna och snickarämbetet ansåg sig ej kunna gå emot kungens vilja. Samma år blev han således mästare och hovschatullmakare. Mästerstycket, som står på Stockholms slott, består av en sekretär med stora riksvapnet.