"Improvisation"
Signerad E.Thorén och daterad 1938. Duk 45 x 55 cm.
Enligt uppgift i den danske surrealisten Wilhelm Freddies ägo.
Därefter i professor Marcus Diamants samling.
Därefter i arv inom familjen.
Norrköpings konstmuseum, "Halmstadgruppens 30-tal, 27 september - 16 november 1986.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Halmstadgruppen 60 år", 1989.
Viveka Bosson, "Halmstadgruppen. Ett kraftfält i svensk 1900-talskonst", 2009, avbildad som nr. 6.
Pontus Hultén m.fl., "Halmstadgruppen 50 år", Stiftelsen Halmstadgruppen, 1978/79, avbildad i svartvitt, sidan 193.
Folke Holmér, Erik Lindegren, Egon Östlund, "Halmstadgruppen", Rabén & Sjögren, Stockholm, 1947, avbildad i svartvitt som nr 97.
"Målningen är en frusen bild av en kvinna stelnad i en Magritteliknande molnkub. Snäckan - en symbol för evighet . förvittras i hennes hår. Ägget, symbol för liv, har Thorén med humor och ironi gjort till ett kokt ägg i en äggkopp. Målningen är ett surrealistiskt - och ett något ironiskt - porträtt av konstnärens första hustru Greta, som tragiskt håller på att försvinna ur hans liv".
Ur: Viveka Bosson, "Halmstadgruppen. Ett kraftfält i svensk 1900-talskonst", 2009.
Esaias Thorén, bildkonstnär och grafiker, föddes i Halmstad 1901 och dog 1981. Han var en av medlemmarna i Halmstadgruppen, ett konstnärskollektiv som bildades 1929 och som bestod av Sven Jonson, Waldemar Lorentzon, Stellan Mörner, Axel Olson och Erik Olson. Han är utbildad hos Carl Wilhelmson och har studerat i Paris. Kring 1920-talet målade Thorén postkubistiskt men drar åt purismen, en form av kubism där man ville återupprätta konstens föreställande natur. Och i början av 1930-talet börjar Thorén aktivera sitt surrealistiska bildspråk, något han aldrig övergav, men modifierade. Efter en något tillrättalagd period under 1940- och 1950-talen började hans måleri bli mer utsvävande och eklektiskt. Den politiskt medvetne Esaias Thorén blir under 50-talet medlem i Söndrumskolonin, en något löst sammansatt konstnärssammanslutning i det lilla stenhuggar- och fiskesamhället Söndrum vid Halmstads kustband. Tillsammans med Sven X:et Erixson, Felix Hatz, Vilhelm Bjerke Petersen, och poeter som Elsa Grave och akademiledamoten Erik Lindegren, utvecklar han här sitt konstnärskap ytterligare och hans vilda drömbilder förbyts återigen mot mer stillsamma referenser.
Läs mer