Bror Hjorth
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Flickan och spegeln"
Signerad Bror Hjorth. Utförd 1941. Duk 116 x 88 cm. Inklusive konstnärens utförda ram 132 x 105 cm.
Tilläggslista
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm (inv nr 5509).
Proveniens
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm (inv nr 5509).
Tidigare i direktör Oscar Palmers samling.
Direktör Dani Liebenfeld, Norrköping.
Bukowskis internationella auktion, våren 1993, kat nr 274.
Utställningar
Moderna Museet, Stockholm, 2 december 1967 - 21 januari 1968, kat nr 90.
Kunstnereners hus, Oslo, 1973, kat nr 171.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Hjorth/Giacometti", 2006.
Litteratur
Erik Blomberg, "Bror Hjorth", 1942, avbildad sid 90.
Bror Hjorth, "Mitt liv i konsten", 1967, upptagen i verkförteckningen under år 1941, sid 201.
Övrig information
Charlie Chaplin och Bror Hjorth. Två konstnärssjälar till synes väldigt långt ifrån varandra men med många beröringspunkter. Båda var verksamma under 1900-talets första avantgardistiska decennier då modernismen och den nya teknikens gränser tänjdes.
Båda delade de känslan av utanförskap och förenades i ett känslomässigt uttrycksregister som sträckte sig från gapskratt till tragik, från himlastormande kärlek till djupaste sorg. Bror Hjorth kunde identifiera sig med Charlie Chaplin och beundrade hans sociala patos.
Målningens Charlie Chaplin är en porträttdocka av tyg som Bror Hjorths första fru, Tove Friis, gjorde runt 1930. Denna docka kom att följas av många fler föreställande såväl kända personer som medlemmar ur den egna familjen. Troligtvis var Bror Hjorth själv delaktig i tillverkningen av denna Charlie Chaplin-docka. Dessa porträttdockor förekommer ofta i Bror Hjorths modell-studier i hemmiljö (se till exempel Blå Eva som såldes på Bukowskis våren 2016).
Bror Hjorth började intressera sig för Charlie Chaplin runt 1933, då hans ”Stadens ljus” erövrat en hel värld. Att Bror Hjorth såg honom som långt mer än en clown blir tydligt i skulpturen Visdomens brunn (står idag på Olof Palmens plats i Södertälje). Övriga figurer i skulpturen är Jesus, Gandhi och Nietzsche. 1942 gjorde Hjorth en statyett föreställande Chaplin, som kom att delas ut av Aftontidningen som filmpris under några år.
Flickan i målningen hette Margit och var Bror Hjorths favoritmodell. Han skriver själv i sin bok ”Mitt liv i konsten (Albert Bonniers förlag, Stockholm 1967, sid 74): ”Jag hade tur att finna en idealisk modell i den femtonåriga Margit, vacker som en blomma och upptagen av att bara vara till. Hon var till att beskådas som en skön blomma, alltid drömmande och levande i sin egen värld. Hon var stimulerande då hon inte heller pratade eller störde mitt arbete på annat sätt. I flera år målade jag av henne. De hämningar jag haft under hela 30-talet för måleri upphörde.”
Den unga Margit sitter i innesluten i sin egen värld och betraktar sig själv i spegeln. Yttervärlden är delvis skymd bakom de till hälften fördragna gardinerna. På huvudet har hon en sjalett, symbolen för den vuxna kvinnan, dock är den oknuten som för att symbolisera övergången från ungdom till vuxenlivet. Bror Hjorth har placerat henne i spänningsfältet där de varma gula färgerna möter de kyligare blå tonerna.
Det tidiga 1940-talet innebar också ett genombrott för Bror Hjorth som nu regelbundet ställde ut på Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm. För första gången kunde han försörja sig och sin familj och kunde till och med bygga sig ett eget hus. Bror Hjorth ansåg själv att det tidiga 1940-talet tillhörde en av de bästa perioderna rent konstnärligt i hans liv.
Konstnär
Bror Hjorth (1894-1968) är en av de mest betydande och uppskattade konstnärerna i svenskt 1900-tal. Han växte upp i Dalboda i Björklinge socken ett par mil norr om Uppsala. Han fick en internationell skolning: 1919-1920 i Köpenhamn, 1921-1925 i Paris, som elev till den berömde skulptören Antoine Bourdelle, som i sin tur varit elev till Auguste Rodin. Bror Hjorth stannade kvar i Paris 20-talet ut och återvände först 1930 till Sverige. Bror Hjorth kom att bli målare i lika hög grad som skulptör. Han stora intryck av Bourdelle och Rodin, men han påverkades och inspirerades även av kubismen, folkkonst och afrikansk skulptur. Bror Hjorth intresserade sig särskilt för folkmusik vilket återspeglar hans motivvärld. Kombinationen av modernism och det folkliga frambringar ett unikt konstnärligt uttryck. Med sitt robusta formspråk och sina starka färger förmedlar hans konst livsglädje.
Bror Hjorth har även utfört många verk med religiösa motiv, flera av dem för kyrkor runt om i landet, bl a den väldiga Laestadiustriptyken för Jukkasjärvi kyrka. Utanför tågstationen i Uppsala finns sedan 1967 ett av Bror Hjorths kanske mest kända verk, Näckens polska. Bror Hjorts konstverk är mycket efteraktade på den skandinaviska auktionsmarknaden och betingar oftast höga summor. För några år sedan såldes den välbekanta monumentalmålningen "Kafferep vid Långsjön" för 12,5 miljoner. Enklare teckningar och skulpturer i gips eller terracotta säljs företrädelsevis på mindre auktioner.
