Sigrid Hjertén
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Blommor i vaser"
Signerad Hjertén. Utförd 1933. Pannå 92 x 73 cm.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995, avbildad helsida i katalogen bild 74.
Övrig information
Efter återkomsten till Sverige i slutet av 1920-talet efter nästan ett decennium i Paris, drabbades Sigrid Hjertén av en psykisk kollaps. Hon lades in på Beckomberga mentalsjukhus där hon under lång tid var i det närmaste katatonisk och oförmögen att måla. Isaac försökte uppmuntra henne genom att ta med sig dukar och färger. Så småningom förbättrades Sigrids tillstånd och hon började använda penslarna igen.
Under det tidiga 1930-talet tillbringade paret Hjertén/Grünewald återkommande somrarna på den franska rivieran och målade tillsammans, sida vid sida.
Under denna period förändrades Sigrid Hjerténs måleri, intensiteten tilltar och hon blir ett medium för färgernas krafter. Sonen Iván skriver i sina "Minnesanteckningar" om sin mors speciella piktur i målningarna "som i rent visionära skapelser blir något av deras signaturmelodi, ett slagregnsliknande skimmer från en regnbågsfärgad palett".
Hennes snedställda penseldrag skapar en yta med skimrande rörliga färger. Sigrid Hjerténs färgval är spännande och djärva på 1930-talet, hon använder paletten på ett unikt och nyskapande sätt. Flera gånger i sitt liv vågade hon experimentera som få konstnärer i sin generation, under 1910-talet som expressionistisk avantgardist och på 1930-talet som färgexplosiv skildrare av sin omgivning.
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer