Diana och Aktaion
Svart krita, brunt bläck och grå lavering på papper, samtida montering på papper med ramlinjer i svart bläck och guld; märkt ”XLIV EMn” samt ägarmärkning (överstruken) och datering 1852 i brunt tusch på baksidan av den samtida monteringen. 24,4 x 30,3 cm. (Passpartout 27,1 x 30,5 mm.)
(Möjligtvis) Elias Martin (1739-1818)
Privat Finländsk samling till 2014
Motivet är hämtat från Ovidius Metamorfoser, bok III.
Professor Sten-Åke Nilsson daterar teckningen till omkring 1785, då Ehrenvärd var baserad vid Karlskronas örlogsbas i egenskap av general-amiral, vilken han utnämnts till året innan. Nilsson påpekar att Dianas eleganta profil påminner mycket om de skisser Ehrensvärd gjorde för galjonsfigurer, som sedan utfördes i stort format av amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström (1743-1828) (se exempelvis S.-Å. Nilsson, 1700-talets ansikte Carl August Ehrensvärd, 1996, Utkast till galjonsfigurer, ill. ss. 132-33). I utförandet visar Diana nästintill oskiljaktig likhet med Sergels teckningskonst. Sergel återkom till Sverige 1778 efter sin 10-åriga vistelse i Rom och kom att bli en av Ehrensvärds närmaste vänner. Landskapet i bakgrunden är påtagligt italienskt och röjer inflytande från Ehrensvärds vistades i Italien under sin Europeiska resa 1780-81 tillsammans med greve Lars Augustin Mannerheim, hans nära vän och släkting, även om motivet i viss mån kan sägas kräva en mediteriansk bakgrund,