Vattnet - Allegori över de fyra elementen – dörröverstycke
Duk 80 x 107 cm.
Troligtvis avsedd som dörröverstycke i en av de kungliga sängkamrarna i norra längan i Stockholms slott.
Då Carl Hårleman 1732 befann sig i Paris för att på Carl Gustaf Tessins uppdrag anställa konstnärer för dekorationsarbeten till slottsbygget i Stockholm, engagerades Taraval som ledare för den franska konstnärskolonien. Taraval specialicerade sig på allegoriska motiv, dekorativa stilleben och ornament. Hans målningar är hållna i ljusa färger, och motiven är ofta amoriner och genier. Hans plafonder ger en luftig och festlig prägel. Taraval och hans medarbetare utförde under de kommande decennierna stora dekorativa uppgifter på slottet, där rummen vid deras ankomst ännu stod kala och halvfärdiga. Taraval tog sig själv titeln ”Peintre du Roi de Suede”.
Taraval var enligt sitt kontrakt med Slottsbyggnadsdeputationen förhindrad att åtaga sig privata uppdrag. De enstaka målningar av hans hand som förekommer utanför slottet torde således i regel ha varit avsedda för slottsinredningen. Hit hör t. ex. fyra dörröverstycken i Skytteanum, Uppsala, framställande ”De fyra världsdelarna” (Svenskt konstnärslexikon, Vol. V., 1967, s. 395).
Raden av dekorativa målningar av Taraval på Stockholms slott inledes 1732-34 med den stora plafonden i ”Sveasalongen” i översta galleriet. Rikets symbol, Svea med sköld och lejon, framställes i mittrundeln och och i hörnens cirkelsegment allegorier över de fyra världsdelarna. Från samma tid daterar sig en svit väggmålningar i grisaille (nu magasinerade). 1734-36 utfördes den stora plafonden ”Juno som luftens gudinna omgiven av vindarna” i Don Quijottesalongen. Omkring 1736 påbörjades plafonden i Vita havets södra del. Rokokon är här helt genomförd. Taket öppnar sig som ett stycke fritt himlavalv med lätta solbelysta moln kring vilka mytologiska väsenden tumlar om. Till nedre galleriet (nu Bernadotte-galleriet) utförde Taraval 1747 sex stora väggfält samt spegelvalvets plafond i en klart franskpräglad rokokostil. I takets valv skildras ”Dygdens lov”, i väggfälten dygderna i form av allegoriska kvinnogestalter. I dessa målningar står Taraval på höjden av sin förmåga som raffinerad dekoratör. Taravals fortsatta arbete på slottet omfattade de kungliga sängkamrarna i norra längan. Under sina sista år var han främst sysselsatt med slottskyrkans plafondmålningar, sannolikt påbörjade 1745, ett av huvudverken i svensk rokoko. Målningarna fullbordades av hans lärjunge Johan Pasch (1706-1769).
Taraval blev mycket betydelsefull för konstutvecklingen i Sverige genom att han införde rokokons dekorationsstil i Sverige. Han fick även stor betydelse som ledare av Kungliga ritareakademien vid dess bildande 1735. Taraval blev således i dubbel måtto skolbildande i svensk konst; han skapade vår konstakademi och såsom tongivande i kretsen av de franska konstnärerna vid slottet blev han ansvarig för den franska stilens införande och utbredning i landet. Från slottets salar spred sig snabbt den nya dekorativa andan ut till landets slott, herrgårdar och kyrkor. Den seglivade Ehrenstrahlska traditionen avlöstes plötsligt och obönhörligt av den ytmässiga, ytliga och dekorativa stil Taraval lanserade.