Elsa Beskow

Originalillustration till visan "Ekorren", ursprungligen publicerad i "Mors lilla Olle och andra visor af A.T. Bilder af Elsa Beskow", 1903.

Elsa Beskows och Alice Tegnérs samarbete är ett exempel på ett oerhört lyckat sådant. Så pass lyckat att Tegnér kommit att kallas ”barnvisans moder” och Beskow ”bilderbokens mästare”. Deras verk möter än idag, mer än 100 år senare, ständig efterfrågan och ny publik. Före de gemensamma framgångarna hade de båda, på olika håll, skapat ett namn var för sig. Alice Tegnér hade ute i Djursholm vunnit en publik för sina omtyckta barnvisor (genom sin svåger som var boktryckare) och de fick snabbt fäste i de borgerliga hemmen. Vid denna tid fanns knappt visor avsedda för barn varför Alice improviserade och tonsatte äldre barnkammarrim samt egna berättelser. Hon och maken Jakob flyttade till det nybyggda Djursholm där Alice engagerade sig i kyrkan och kom att arbeta som kantor. I Djursholm kom även teologen och konstnären Nathanael Beskow att slå sig ned tillsammans med sin hustru Elsa. År 1889 gav Elsa ut barnboken "Sagan om den lilla, lilla gumman" som blev mycket uppmärksammad varefter följde en rad sagor och illustrationer som gjorde att Elsa Beskow behärskade svensk barnboksutgivning i över 50 år.

1895 möttes de båda konstnärliga kvinnorna då Tegnérs bjöd hem Beskows. Enligt Alices dagboksanteckningar bjöds det på: ”svamplåda, grönkålssoppa, kalvstek, sockerärter, gurka, äppelkompott. Kaffe i almbersån”. Det hela blev en stor succé och de båda kvinnorna kom därefter att umgås och ur vänskapen växte fram ett professionellt samarbete. "Mors lilla Olle och andra visor av Alice Tegnér" gavs ut 1903 och kom att bli det första samarbetet mellan Tegnér och Beskow. Sångboken har kommit att bli en av de mest älskade visböckerna och har sedan dess utkommit i nya utgåvor och omarbetningar, senast 2014 med anledning av 150-årsjubileet av Alice Tegners födelse. Katalognumren är originalillustrationer till denna utgåva där alla barnkammarfavoriter förekommer, bl. a. "Blåsippan", "Ekorren" och "Småjäntorna". Det som gjorde sångerna till en framgång var att både Elsa och Alice, vid sidan av sitt skapande, skötte hem och barn varvid visorna bygger på historier ur vardagen samtidigt som barnen i illustrationerna,till stor del, hämtades från de egna hushållen.

På sin födelsedag 1903 fick Alice Tegnér en portfölj med originalillustrationerna till denna sångbok av Elsa Beskow där ”tacksamma Djursholmsvänner” samlat ihop till den generösa gåvan. Efter Alices Tegnérs död ingick de i Torsten Tegnérs samling (1943-77) och de flesta verken har sedan dess gått inom arv i familjen.