Kan inte nå servern
378
515392

Lena Cronqvist

(Sverige, Född 1938)
Utropspris
200 000 - 250 000 SEK
17 900 - 22 400 EUR
18 300 - 22 900 USD
Klubbat pris
Återrop
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Lena Cronqvist
(Sverige, Född 1938)

Utan titel

Signerad Lena Cronqvist och daterad 1999. Duk 120,5 x 144 cm.

Proveniens

Galleri Lars Bohman, Stockholm.
Privatsamling, Stockholm.

Övrig information

LEKA MED DÖDEN

I Lena Cronqvists måleri ryms både tragik och komik och som få lyckas konstnären balansera dessa motpoler på en knivsudd. Hon bär på en förmåga att spränga och sammanfoga gränser mellan det inre och det yttre. Det handlar om det inre rummet och världen utanför, den egna upplevelsen och den allmänna historieskrivningen, det högst personliga och det allmängiltiga. Och oavsett var hon bestämmer sig för att scenen skall utspela sig, så låter hon nästan uteslutande människans villkor och utsatthet stå i centrum.

I den aktuella målningen möter vi Flickan. Flickan, som med den röda rosetten i håret varit en trogen följeslagare till konstnären sedan hon först dök upp i två målningar under tidigt 1980-tal. I dessa två målningar står hon naken i vattnet. Vit och kall är den runda barnamagen, medan hennes armar och ben är brunbrända av sommarsolen. Den röda rosetten lyser som en klar fyr i vattenytans krusande oändlighet. Så småningom börjar flickorna att leka, de tar med sig katter och nallar ner i vattnet, och de får småsystrar som förströstansfullt håller de äldre systrarna hårt i handen. Inte alltid visas lillasyster kärlek tillbaka, i ”Skvallerbytta” från 1991 trycker storasyster den lillas huvud mot vattenytan och med uppspärrad mun kippar den lilla efter luft. Pappa- och mammadockorna dyker också upp på konstnärens dukar på 1990-talet. Flickorna leker med dem både i vattnet och på torra land, och pappadockan hänger ofta och dinglar i flickans hand. Trots maktattributen som randiga kostym och blanka svarta skor så är det tydligt att flickan bestämmer. Hon har kontrollen i detta allvarsamma och oerhört laddade relationsdrama.

”Jag minns dem i motljus, i vår första trånga bostad i New York, de små vaxklumparna. Hur de – som om hon såg med fingrarna – förvandlades till varelser med utseende, karaktär, små fulvackra figurer i begynnelsen av livet, med hela registret av möjliga handlingar i sina gener. Och de l o g. De ler, de räcker ut tungan, de sätter lillgammalt händerna i höfterna och beter sig överhuvudtaget inte salongsfähigt. De fnissar åt sig själva och oss. Och säkert äger de Namn, fast de för tillfället gömt undan dem, eftersom Namn skulle låsa dem ute från de utopiska land där varje handling – också de allra grymmaste – är tillåtna, varje grimas en utmaning, både mot världen och det JAG som de (vi) skall dresseras att bära, alldeles snart, där den abrupt tagit slut, Flickans tid. Barnets.

Så beskrev maken och författaren Göran Tunström, i inledningen till utställningskatalogen till Lokstallet i Strömstad år 2000, framväxten av de första flick-skulpturerna. Det var under det sena 1990-talets vistelse i New York som de första flickorna tog fysisk form i terrakotta och brons och det är också där som den aktuella målningen utfördes. Det leende Tunström så målande beskriver möter vi också i auktionens målning. Flickan, fortfarande med röd rosett i håret, ler. Hon ler och ser med klar blick ner mot pappa-figuren som med stympade armar kämpar emot flickans fasta tryck. Endast ett litet runt hål, stort nog för flickans arm, utgör öppningen till glasskålen och betraktaren inser snabbt att oddsen är ojämna. Flickan släpper inte taget och pappa-figuren kommer inte att ta sig upp. Målningen är ett fint exempel på just de ytterligheter som samsas i Cronqvists måleri. Barnet möter den vuxne, rumsligheterna möter rymden och det grymma möter det komiska. Handlingens grymhet rimmar illa med barnets söta uppsyn och målningen är laddad med ett psykologiskt drama som nog kommer att fortsätta långt efter att scenens belysning har släckts.

Formgivare

Lena Cronqvist är född och uppvuxen i Karlstad. Konstintresset vaknade tidigt och hennes första studier ägde rum i England, vid Bristols Konstskola. Väl hemkommen därifrån upptog hon studier vid Konstfack men hon lämnar efter en tid denna institution för att gå vidare till Konstakademin då hon sökte större utrymme för att kunna utveckla sitt måleri. Just "Måleri" i ordets mer traditionella bemärkelse handlar det om när man synar Lena Cronqvists måleri. Förvisso är hon en konstnär i den stora moderna traditionen med Edvard Munch och Francis Bacon som inspirationskällor men hennes konsthistoriska referenser är många och kärleken till "hantverket" går inte att ta miste på. Lena Cronqvist är en mycket driven "kolorist" och excellerar inte sällan i de mest osannolika färgkombinationer - få har väl lyckats måla så varmt och så kallt på samma gång som Lena Cronqvist. Hennes motivvärld ter sig för många mycket utmanande och alltför privat. Hon använder ofta sig själv som modell - gärna i vardagliga situationer som laddas med skarp psykologisk karaktär. Hennes "madonna-bilder" från 1970-talet är ett bra exempel på detta. Hon vänder också våra blickar bort från det konventionella, inte minst är hennes sätt att porträttera och avbilda flickor spännande. Hos Lena Cronqvist är flickorna fula, elaka och allmänt obehagliga - en mycket stark kontrast till hur flickor vanligtvis framställs och framställts genom konsten. Under senare år har Lena Cronqvist arbetat med att utforska åldrandet med sig själv som modell - hon är en konstnär som ständigt söker nya, mycket mänskliga teman. Hon är även en mycket skicklig skulptör och flera av hennes bronsskulpturer har sålts för ansenliga summor på auktionsmarknaden. Lena Cronqvist har även en fin grafisk produktion, av vilken den s k "Strindbergsmappen" är den mest kända. Till hennes mest kända verk hör bl a "Trolovningen" - en parafras på Jan van Eycks ikonografiskt symboltyngda målning "Arnolfinis Trolovning". Det är konstnären och maken Göran Tunström som är huvudpersonerna och symboliken är minst lika tung men bär helt andra betydelser; hos van Eyck finns en hund = trogen, den är hos Lena Cronqvist ersatt med en katt = går sin egen väg!

Läs mer