Kan inte nå servern
57
413930

Nils von Dardel

(Sverige, 1888-1943)
Utropspris
4 000 000 - 5 000 000 SEK
353 000 - 441 000 EUR
375 000 - 468 000 USD
Klubbat pris
4 100 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Nils von Dardel
(Sverige, 1888-1943)

"Turisthotellet i Rättvik"

Signerad Dardel och daterad 1915. Duk 80 x 115 cm.

Proveniens

Ursprungligen i fru Ingrid Ekwalls (dotter till konstnären) samling, Stockholm.
Direktör Carl-Eric Björkegrens samling, Stockholm.
Sotheby's, Stockholm, "Modern Svensk Konst från Carl-Eric Björkegrens samling", 9 december 1991, kat nr 13.
Privatsamling, Sverige.
Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 517, 7 november 2000, kat nr 222 A.
Privatsamling, Sverige.
Sotheby's, London, "The Scandinavian Sale", 13 juni 2006, kat nr 104.
Privatsamling, Sverige.
Därefter i arv.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Nils Dardel", utställning anordnad av Föreningen för Nutida Konst, september - oktober 1939, kat nr 59.
Kunstnernes Hus, Oslo, ”Den svenske maler – Nils Dardel”, 1 - 23 december 1939, kat nr 30.
Blanch´s Konstgalleri, Stockholm, "Målare och Skulptörer", oktober - november 1947, kat nr 12.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, ”Nils Dardel – Minnesutställning”, utställning arrangerad av Sveriges Allmänna Konstförening, 25 mars – 1 maj 1955, kat nr 79.
Moderna Museet, Stockholm, ”Nils Dardel 1888-1943”, 30 januari – 3 april 1988, kat nr 45.
Musée des Arts Décoratifs, Paris, ”Nils Dardel”, 17 maj – 14 augusti 1988, kat nr 45 (under titeln "Hôtel touristique à Rättvik").

Litteratur

Karl Asplund, ”Nils Dardel. I. Ungdomstiden”, avbildad sid 111.
Karl Asplund, "Nils Dardel. II. De senare åren 1922-1943", SAK, 1958, upptagen i katalogen sid 258.
Erik Näslund, "Dardel", avbildad helsida i färg sid 116, omnämnd sid 111.
Karolina Peterson, (red.) "Nils Dardel - I skuggan av dandyn", 2012, avbildad helsida i färg sid 44 samt 107, omnämnd sid 106.

Övrig information

EDENS LUSTGÅRD I DALARNA
Turisthotellet i Rättvik är ett av Nils Dardels mest älskade motiv präglat av ett fyrverkeri av färger. Målningen som kan ses som en milstolpe inom den svenska modernismen är tillika ett stycke vibrerande konstverk med en stor portion av Dardels sprudlande fantasi när den är som allra bäst.
Modernismens framväxt och betydelse blev en uppenbarelse för de svenska konstnärer som kom till Paris i början av 1910-talet. När Dardel anlände staden blev han starkt påverkad av kubismen och pointillismen. Kubismens påverkan på Dardels måleri märks främst i hans kompositioner från 1913 med motiv från medeltidsstaden Senlis. Goda exempel utgörs av Eglise Saint Jean i Senlis (Malmö Konstmuseum) och Gata i Senlis (tidigare i direktör Fritz H. Erikssons samling). Den pointillistiska fläcktekniken blir dock det som främst fascinerar Dardel och ligger till grund för de idag så berömda konstverken från 1913 respektive 1914: Begravning i Senlis (tidigare i Rolf de Marés samling) och Änkedrottning Sofias begravning (tidigare i regissör Hasse Ekmans samling).
I Paris blir Dardel bekant med tysken Wilhelm Uhde, konsthandlaren som var den förste att uppmärksamma den unge Picasso och som tidigt intresserade sig för den nya konstriktningen kubism. Uhde blev en ovärderlig introduktör för Dardel till de nya konstriktningarna, han introducerade honom för kubismen, men också för naivismen och primitivismen. En stor favorit för Uhde var den f.d. tulltjänstemannen Henri Rousseau som också Dardel omedelbart tog till sitt hjärta.
Dardels eleganta yttre, charmanta sätt samt goda kunskaper i franska imponerade på omgivningen och öppnade många dörrar. Bekantskaperna med andra konstnärer, författare, kompositörer och konsthandlare blev därmed omfattande. Dardel insöp den internationella atmosfären och tog till sig de senaste konstriktningarna. Dock tjänade dessa enbart som inspiration och Dardel kom att finna en alldeles egen väg som ledde honom vidare till ett unikt konstnärskap utan jämförelse eller motstycke.
I augusti 1914 utbröt 1:a världskriget vilket gjorde det omöjligt för Dardel att fortsatt dela sin tid mellan å ena sidan vistelse i Frankrike och å andra sidan de exotiska resor som han företog tillsammans med Rolf de Maré till bl. a. Tunisien och Algeriet. 1915 blev året då han fick stanna i Sverige, förhindrad att resa på grund av det oroliga läget i Europa. Sommaren tillbringades på Hildesborg, Rolf de Marés gods i Skåne och i Dalarna besökte han Leksand och Rättvik. Det är här som hans mest betydande pointillistiska konstverk tillkommer: Eté en Suède, Ellen Roosval (båda i Moderna Museets samlingar, Stockholm) samt den aktuella Turisthotellet i Rättvik, den enda i privat ägo.
Den till synes banala titeln kan i dag verka vara synnerligen anspråkslös. Dock bör man betänka att s.k. turism vid den här tiden (i början av 1900-talet) var en sysselsättning reserverad för de förmögna och besuttna. Svenska Turistföreningen hade grundats blott 30 år tidigare (av en grupp intresserade geologistudenter samt lärare vid Uppsala universitet under ett möte på Uppsala stadshotell). Medlemsantalet var från början 29 personer! Den första turistbyrån startades i Stockholm först år 1917 (dryga två år efter Dardels målning). Rekreationsresor samt turism var således, för de flesta människor vid den här tiden, något oerhört exotiskt i sig.
Exotism var också något som tilltalade Dardel i högsta grad. På den monumentala duken berättar han vad man kan roa sig med på ett turisthotell. Som så ofta hos Dardel blir kompositionen en syntes av olika intryck och influenser vägledd av en oförutsägbar samt egensinnig inspiration som ledfyr. Här blandas palmträd och röda stugor med vita knutar. Eleganta herrar som spelar tennis delar utrymme med en dalkulla och en mas som uppmärksamt lyssnar på en konsert till vars ljuvliga toner en ung dam flanerar under sitt parasoll i den vackra parken. Fantasin känner inga gränser och flödar fritt liksom de expressiva färgerna. I Dardels ögon förvandlas den fridfulla platsen i hjärtat av Sverige till ett orientaliskt lyxhotell!
Ett flertal kännare av Dardels konstnärskap har särskilt poängterat hur konstnären uppnår en drömsk verkan i sin exotiska avbildning av det svenska landskapet. Karl Asplund (som kallar målningen ”en drömmatta i färgflossa”) skriver exempelvis: ”Rubinkoloriten från Réception [oljemålning, 1914, tidigare i Rolf de Marés samlingar] har fått en ton av lingon. Det skall kanske verka svenskt. Man undrar om den odisciplinerade leken med verkligheten kan drivas längre in i drömmen” (Nils Dardel. I. Ungdomstiden 1888-1921, 1957).
Erik Näslund konstaterar även han att ”man har svårt att bedöma gränserna mellan dröm och verklighet” (Dardel, 1988). Konstnärens hustru, Thora Dardel, kommenterade motivet enligt följande: ”Turisthotellet i Rättvik kunde likväl – vad färg och utsirning beträffar – vara ett hotell i någon orientalisk trakt. Dit kommer greve Feder Piper, elegant och grönklädd, sittande med benen i kors i en öppen vagn dragen av en dalahäst. Vid sidan av hotellet ser man en herde med vallhund och betande kor”.

I Turisthotellet i Rättvik står Dardels måleri på sin höjdpunkt när det gäller kolorism och fantasi. Dardel skapar en modernistisk explosion, ej jämförbar med något annat konstverk i Sverige på 1910-talet. Ett svenskt motiv med en stor portion exotism, där intrycken från Nordafrikas myller av färger, dofter, ljud och förnimmelser lämnat sina tydliga avtryck. Mycket talar för att Dardel, då han ej kunde resa ut i världen i stället sökte tillföra den svenska tillvaron ett stänk av äventyr och exotism. Nils Dardel önskade sig ett lite vildare och lekfullare Sverige, en plats där drömmar och verklighet kunde vävas samman. När man som publik träder in i den färgstarka karneval som utgör Turisthotellet i Rättvik öppnas dörren på glänt till en edens lustgård där inget är omöjligt.

Formgivare

Nils von Dardel var en svensk bildkonstnär född i Bettna i Södermanland som till stor del var verksam utomlands. Han studerade vid Konstakademien i Stockholm, i Paris samt på resor till Asien och Mellanöstern. Dardel är främst känd för sina landskap och figurmålningar. Dardel påminner i sitt skapande ibland om Hieronymus Bosch och man kan skönja en viss inspiration hämtad från Henri Matisse. En mycket känt verk av Dardel är ”Den döende dandyn” som återfinns på Moderna Museet i Stockholm. Hans intensiva färgbehandling och böljande former är karakteristiska. 1910 besökte han Matisseakademien men föll aldrig till devot dyrkan av mästaren utan fann snart att kubismens utveckling för honom var viktigare. Hans stil var sökande. Kubistiska experiment i gråskala övergick till pointillism omkring 1912. Han började då brodera ytan med mönster av fläckar och punkter. Dardel intresserade sig liksom Jolin för Rousseau le Douaniers navism och för den orientaliska, främst den persiska konsten. Under en vistelse i Japan 1917-1918 påverkades han av det japanska träsnittets lineära stil och klara färger. Hans fläckteknik försvann och ersattes med fasta linjer. De gamla japanska fablerna väckte hans intresse för djur, apor och kaniner i synnerhet. Dardels måleri är fabulerande och fullt av fantasier, en blandning av drömmar och verklighet, men alltid ett uttryck för de egna upplevelserna i elegant, förfinad och naiv förpackning. Den dekadante dandyn spelar ofta huvudrollen i hans ironiska fantasier. Denna dragning till det bisarra avtar i Dardels senare produktion av eleganta kvinnoporträtt samt realistiska porträtt från Nordafrika, Sicilien och Mexico.

Läs mer