Gösta Adrian-Nilsson

Tre akvareller av GAN (Bukowskis Moderna hösten 2013)
Av Jan Torsten Ahlstrand

Tre akvareller av Gösta Adrian-Nilsson (GAN), ovanligt fräscha och välbevarade i färgerna. Proveniensen är okänd, nuvarande ägare köpte dem i en konsthandel i Lund, GANs hemstad. Stilmässigt kan man datera dem till slutet av 1910-talet, då GAN bodde i Stockholm. Akvarellen med en polis (?) i blå uniform är målad i GANs futuristiskt-kubistiska stil kring 1917. Motivet med polisen (eller kavalleristen?) i blå uniform är ovanligt för denna tid, då GAN var som mest upptagen med att måla matroser och sjömän. Den maskulina blå figuren är fragmenterad men ändå tydligt avläsbar i sin vertikala resning, omgiven av diagonaler, trianglar och kvadrater i en sicksackformigt stigande rytm. Påfallande är också de många stora bokstäverna, inte mindre än 16 stycken, som på kubistiskt vis är inströdda i kompositionen. De ger akvarellen ett rebusliknande drag, där man kan roa sig med att läsa samman olika bokstäver till ord som POLIS, KONST, GAN (konstnärens signatur) och kanske även KANDINSKY (bokstaven D saknas dock).

Den negroida danserskan är ett högst ovanligt motiv hos GAN, troligen också målad cirka 1917. Han var intresserad både av rörelsen och rytmiken i dans, och kanske har han sett en svart danserska på någon scen eller i något nöjestempel i Stockholm och blivit inspirerad till denna ovanliga akvarell. I sin futuristiska rörelse bildar den blå danserskan en kontrast mot den stående polisen i den ovannämnda akvarellen. Hon är inte heller kubistiskt fragmenterad som polisen utan mera kroppsligt påtaglig med sina nästan nakna former. Med sin sicksackformigt spända rörelse behärskar hon bildrummet. Dynamiken i rörelsen understryks av de diagonalt stigande trianglarna och de båda runda formerna med sina utskjutande strålar, där de varma färgerna kontrasterar mot danserskans blå figur.

Den tredje akvarellen med Eiffeltornet är sannolikt målad senare, troligen 1919, då GAN hade en ateljébostad vid Kungsbroplan. Det stora kriget nere i Europa var över, och efter nästan tre kreativa år i Stockholm längtade GAN ut från den svenska instängdheten. Eiffeltornet symboliserar drömmen om Paris, dit han lyckades ta sig följande år, när han äntligen hade fått pass för att resa ut igen. Det var under väntans tider i Halmstad våren 1920, som GAN målade sin mystiskt-teosofiska vision Kristus uppenbarar sig över Eiffeltornet, innan han hade sett det världsberömda tornet i verkligheten. Först i juni 1920 kom han till Paris och målade då flera versioner av 300-meterstornet från världsutställningen 1889. I hans troligen första målning av Eiffeltornet på platsen är tornet avskuret upptill, liksom i akvarellen från Stockholm, ett konstnärligt stildrag för att understryka tornets skyhöga resning. Men medan målningen från Paris är en nattlig vision, där Eiffeltornet reser sig fritt ur de parisiska husmassorna med ett aeroplan svävande förbi mot den mörkblå natthimlen, så framställer akvarellen från Stockholm det svarta järnskelettet i stark kontrast mot geometriskt abstraherade husmassor i varma färger, med en liten rund form med små blå kvadrater i övre högra hörnet. Det sistnämnda är en anspelning på Eiffeltornets drabant vid Marsfältet på den tiden, det stora pariserhjulet. Den urbana karaktären i akvarellen är mycket påtaglig och påminner om andra målningar med stockholmsmotiv från denna tid, då GAN hade sin ateljé vid Kungsbroplan. Eiffeltornet symboliserar inte blott GANs längtan till Paris utan representerar tillsammans med arkitekturen även Moderniteten och Staden.