Karl Nordström
"Vid skördetid, Bohuslänsk bygd"
Signerad Karl Nordström och daterad Tjörn 1886. Duk 93 x 65 cm.
Utställningar
Theodor Blanchs Konstsalong, Stockholm, "Konstnärsförbundets utställning", oktober - november 1886, kat nr 102, avbildad helsida i katalog.
Övrig information
Katalognumret är utfört under det för Karl Nordström så betydelsefulla året 1886. Efter att under en rad år ha häcklats av den svenska kritikerkåren samt därtill refuserats av Salongen i Paris vände plötsligt lyckan för konstnären. Nordströms produktion från Grez, i vilken konstnären studerar ljuseffekter samt lagar för färgmotsättningar, var starkt påverkad av de lärdomar han gjort på impressionisternas sjunde utställning i Paris. Det var sådana målningar som förskaffade Nordström dåligt rykte i Stockholm: man klandrade honom för hans sätt att se på verkligheten och insinuerade att han hade fel på ögonen, eftersom han målade skuggorna klarblå.
Mitt i motgångarna hade Nordström gift sig och flyttat hem till Sverige. De kvarvarande målarkamraternas förvåning blev därför stor då de på Salongen 1886 fick se en av Nordströms skogsinteriörer placerad på hedersplats! På hemmaplan i Sverige togs Nordström också i försvar av bl. a. Georg Nordensvan som skrev följande i en recension i DN 13/10 1886: ”Är detta onatur?...jag är ej domare…Följ med målaren ut, sitt bredvid honom och jemför – och säg sedan att han ljuger. Då har du rätt dertill, men eljes tar jag hellre hans parti än ditt – om jag vet, att han är en ärlig sökarenatur, som vill gå sin väg och se med sina ögon”.
”Vid skördetid, Bohuslänsk bygd” är ett av de första svenska motiv som Nordström utförde efter hemkomsten från Frankrike. Nordström inkluderade det i sin kollektion på den viktiga utställningen med Konstnärsförbundet på Blanchs Konstsalong i Stockholm på hösten samma år. Ett närmare studium av utställningskatalogen ger på handen att målningen därigenom hängde i samma salar som Anders Zorns ”Kapprodd”, Carl Larssons ”Friluftsmålaren”, Hugo Birgers ”Frukost hos Ledoyen” och andra mästerverk.
Motivet har, sin svenska karaktär till trots, starka kopplingar till ex. vis ”Havrefält, Grèz” från 1885 (Malmö Konstmuseum) och vittnar om en betydelsefull övergångsfas i Nordströms måleri. Möjligen hade Richard Bergh rätt när han i sin stora uppsats ”Karl Nordström och det moderna stämningslandskapet” (Ord och Bild 1897) skrev: ”I Grèz hade Nordström fått sin nödvändiga uppfostran – hemlandet skulle återge hans själ talförmågan”.
Formgivare
Karl Nordström var en svensk bildkonstnär född på Tjörn. Han studerade vid Principskolan på Konstakademien i Stockholm och på resor till Frankrike och Belgien. I Frankrike tog han intryck av impressionismen och Barbizonskolan och bosatte sig en tid i Grèz-sur-Loing där många skandinaviska och amerikanska konstnärer höll till. Med sina vänner Richard Bergh och Nils Kreuger, som Nordström lärde känna på Konstakademien, var han med och startade Konstnärsförbundet och blev sedermera dess ledare. Nordström var verksam på förbundets konstskola där bland andra konstnären Tor Bjurström var elev. De tre bildade sedermera Varbergsskolan som hämtade inspiration från syntetismen. Nordströms konst präglas av en monumentalitet, hans huvudsakliga motiv var landskap och stadsskildringar och utgör exempel på det nationalromantiska måleriet vid 1800-talets slut. Först påverkad av den franska impressionismens färger blev han så småningom mer nordiskt kärv i sitt färgval och utförde främst landskapsmålningar, ofta med monumental prägel.
Representerad på Nationalmuseum i Stockholm, på Göteborgs och Malmö konstmuseer samt i Oslo och Köpenhamn.