Kan inte nå servern
233
351462

Staffan Hallström

(Sverige, 1914-1976)
Utropspris
400 000 - 600 000 SEK
35 800 - 53 700 EUR
36 600 - 54 900 USD
Klubbat pris
Återrop
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Staffan Hallström
(Sverige, 1914-1976)

"Nobodys dogs"

Signerad med monogram och daterad -59, samt signerad och daterad Stockholm -61 a tergo. Duk 50 x 55 cm.

Utställningar

Crane Kalman Gallery, London, april 1963.

Övrig information

1950-talet är det non-figurativa måleriets tidsålder i Sverige. ”Abstraktionens vindar svepte fram över Konstsverige”, som Stig Johansson beskriver det i sin skrift om Staffan Hallström. Det föreställande och berättande anses förlegat och alltför förknippat med krigstidens isolering. 1947 års män, färg- och formexperiment regerar konstarenan. Här finns inte tid för eftertänksamhetens långa skuggor. Det rationella, objektiva och formorienterade dominerar.

Staffan Hallström (1914 – 1976) lät sig inte rubbas. Han var en omsorgsfull målare av den tidlösa sorten. Teckna, skissa, måla och måla över. Färgen och linjen kräver precision och virtuositet, som en kinesisk kalligrafimästare. Kraft och liv hämtade han ur sig själv, men konstnärligt stod han äldre mästare nära som Delacroix, Rubens och Goya snarare än framtidsoptimismens upplysta ideal. Känslan och det naket mänskliga är ändå det starkaste draget hos Hallström, som jämte Evert Lundquist torde vara sin tids mest älskade konstnärer. Hur ska man annars kunna förklara det totalt avväpnande anslaget i det ikoniska verket Ingens hundar? Motivet uppehåller honom från 1953 till ca 1960 och är bland de mest igenkända i svensk konst.

Motivet tycktes inte ha lämnat honom någon ro, inte heller dess uttolkare. En grupp hundar som kroppsligt tyr sig till varandra men som inte har kontakt sinsemellan – de söker ett sammanhang utanför. Vädjar. Och den gåtfulla uttolkningen av det rasande gula. En mer avskalad och akut betydelseladdad bild av människans samvaro går knappast att finna. Var Staffan Hallström en bakåtsträvare konstnärligt? Det upplevde vissa av hans samtida kritiker. Men historien brukar ge sådana tolkningar fel. Utan att någon knappt hade märkt det, hade Europa förlorat sin ställning som det modernas födelseplats. I USA däremot, hände det saker: Den abstrakta expressionismen revolutionerade konsten och det individuella, den personliga djupt subjektiva upplevelsen står för det nya och laddade: Robert Rauschenberg och Cy Twombly är två lysande exempel. I svenskt kulturliv står Hallström nog allra närmast en litterär gigant, Pär Lagerkvist, än någon annan konstnär.

Hundarna kom att följa honom livet ut i olika gestaltning. Men just den här finns det anledning att stanna till extra för. Komposition och penselföring är både samlad och expressiv på samma gång och det något mindre formatet snarare förstärker monumentaliteten hos denna gripande grupp varelser.

Versioner liknande den aktuella ingår på ett självklart sätt i Moderna Museets samt i Norrköpings museums samlingar.

Formgivare

Staffan Hallström stod med sitt måleri på en stark expressiv grund. Hans målningar växte fram delvis ur själva materialet men också ur hans djupaste känsloliv. Motiven tog form, sakta och ganska omständigt. Han ändrade, skissade nytt och målade över för att till slut finna en komposition och färgställning som innehade den balans och det uttryck han sökte. Hallström hämtade impulser från Delacroix, Rubens, Goya och Hills sjukdomsteckningar. Det finns också ett drag av Giacomettis tecknande av figurer och i skildringen av starka känslolägen.

I Hallströms konst är tecknandet viktigt och hans målningar utstrålar lika mycket linjeföring som målerisk poesi. För konstnären var omtagningarna viktiga för slutresultatet och det faktum att skaparprocessen tillåts leva kvar i det färdiga verket gör att hans målningar fortfarande känns väldigt närvarande.

Den första versionen av ”Ingens hundar” kom 1953. Det finns ett mänskligt drag över dessa hundar som har grupperat sig som om de skyddar varandra mot omvärlden. Högresta och alerta höjer de blicken och sina huvuden mot omgivningen och de vädrar lika mycket fara som morgonluft. I denna spänning av motpoler finner vi syntesen av Hallströms måleri.

Stig Johansson skriver i sin bok om Staffan Hallström, ”de idéer och känslostämningar som drev fram ”Ingens hundar” gjorde dessa målningar till något av de originellaste i svensk konst. Hans motivkretsar och bildidéer förblir så unika att de knappast kunde liknas vid något annat”.

Läs mer