Kan inte nå servern
355
267531

Johan Tobias Sergel

(Sverige, 1740-1814)
Utropspris
175 000 - 200 000 SEK
15 500 - 17 700 EUR
15 800 - 18 100 USD
Klubbat pris
160 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist konst och äldre måleri
+46 (0)739 400 801
Johan Tobias Sergel
(Sverige, 1740-1814)

Gallodier lämnar ut nycklarna till vinkällaren åt de törstande gästerna

Signerad Sergel a Drottningholm. Utförd 1795. Tuschlavering 20,5 x 33 cm. Egenhändig påskrift på franska beskriver motivet.

Proveniens

Tidigare i de Sergelska samlingarna på Spånga, Södermanland.

Litteratur

Ludvig Looström, "Johan Tobias Sergel, en gustaviansk tidsbild", 1914, omnämnd sid 55, avbildad sid 57.

Övrig information

Johan Tobias Sergel umgicks gärna i teaterkretsar. Vid Gustav III:s hov, dit han ju själv hörde, befann sig många skådespelare, dansare och övriga teaterfunktionärer. Sergel befann sig ofta i närheten av dem och gjorde med snabb hand livfulla ögonblicksskildringar av deras vardag, även utanför scenen.
En som särskilt tycks ha intresserat Sergel var balettmästaren Louis Gallodier (1733-1803). Gallodier var en fransk dansare som innan han kom till det svenska hovet varit anställd vid Parisoperan. Han ingick i den franska teatergruppen Sällskapet Du Londel som drottning Lovisa Ulrika kallat till Sverige 1753 i syfte att förnya den svenska teaterkonsten. De uppträdde först i Stora Bollhuset och på Drottningholmsteatern, men sedan Bollhusteatern upphöjts till nationalscen 1773 blev Gallodier dess förste balettmästare och chef för Kungliga baletten. När Gustav III:s operahus invigdes 1782 med Johann Gottlieb Naumanns opera "Cora och Alonzo", var det Gallodier som komponerat baletterna. Han låg också bakom balettkompositionerna till flera av Gustav III: dramer, däribland "Gustaf Vasa".
I denna lavering har Sergel karikerat Louis Gallodier under en middag i dennes hem vid Drottningholm den 4 oktober 1795. Värden, av Sergel kallad "Le géneral Gallodier" eller "Harpagon Gallodier" (öknamnet Harpagon syftar på hans snålhet, efter huvudpersonen i Molières komedi "Den girige") visar här prov på en för honom ovanlig generositet. Med en stolt gest överlämnar han nycklarna till vinkällaren till sina törstiga gäster, som med uppenbar förtjusning snabbt skyndar till. I den franska påskriften kommenterar Sergel ironiskt hur sällskapet dricker värden till av högaktning för hans gästfrihet.

Formgivare

Johan Tobias Sergel var en svensk skulptör, bildkonstnär, hovintendent, professor och direktör vid Konstakademien född i Stockholm. Han studerade för Jean Eric Rehn, Adrien Masreliez och Pierre Hubert L’Archeveque som tog honom till Paris för att studera skulptur. Senare studerade Sergel även gravyr för Per Floding och en tid i Rom. Verket ”Vattennymfen”, utfört 1771, var hans första självständiga och finns idag på Nationalmuseum i Stockholm. Sergel fick sitt genombrott med skulpturen ”Faunen” 1774, andra kända verk är bland annat ”Amor och Psyke” som Gustav den III införskaffade. En rad teckningar och laveringar finns bevarade utförda av honom som skildrar det gustavianska livet.

Läs mer