Alexander Roslin

Tidigare i konsthandlare Nathanael Wildensteins ägo, Paris.
Inköpt från denne av Carl U Palm 1913. (Enligt räkning av den 9 april 1913 i Institut Tessins arkiv),
därefter försåld till Carl Robert Lamm, Näsby, Uppland, därefter försåld Bukowski auktioner, auktion 226, 28-29 sep 1920, kat nr 50, avbildad plansch 13. (Auktionen efter Carl Robert Lamm)
därefter i fabrikör Albert Sahlin, Eslöv, därefter i ambassadör Stig Sahlins samling, Köpenhamn, därefter i arv.

Svenska kulturmässan, Malmö, "Målningar av Alexander Roslin och Gustaf Rydberg", 1921, kat nr 26.
Charlottenborg, Köpenhamn, "Udstillning af svensk kunst fra det 18. aarhundrede", 1921, kat nr 103.
Nationalmuseum, Stockholm, "Fem stora gustavianer", 1943, kat nr 118.
Malmö Museum, "Roslin-utställningen", 1962, kat nr 65.
Galerie des Beaux-arts, Bordeaux, "La peinture francaise en Suède - Hommage à Roslin et à Wertmüller", 17 maj - 15 sep 1967, kat nr 177.

Gazette des Beaux Arts, 1898, sid 114.
Charles Roslin, "Alexander Roslin", (Revue de l'histoire de Versailles), 1913, sid 105.
Gunnar W Luindberg, "Roslin - liv och verk", kat nr 531, avbildad helsida plansch, 152.

Redan efter skolstudierna i Skåne fick Alexander Roslin sin första undervisning i teckning av amiralitetskaptenen Lars Ehrenbill i Karlskrona, dit familjen hade flyttat 1729. Även om det ursprungliga syftet med undervisningen var att Roslin skulle kunna försörja sig som fartygstecknare blev hans konstnärliga begåvning tidigt uppenbar för läraren. Roslin skickades på Ehrenbills inrådan till Stockholm, för att utbildas till porträttmålare. Han kom till huvudstaden 1736 och fick plats som lärling hos hovmålaren Georg Engelhardt Schröder. I Stockholm hade konstlivet vid denna tid levt upp i samband med bygget av det nya slottet, som lockade dit framstående målare och hantverkare från Europa. Efter tre år som lärling kunde Roslin börja ta emot egna beställningar, och kort därefter lämnade han Stockholm för att resa ut i Europa. Efter en rad uppehåll på vägen kom han slutligen till Paris 1752. Då hade han arbetat vid flera kungliga hov och hunnit utföra en mängd porträtt. Ankomsten i Paris förebådade en lyckad karriär, för med sig hade Roslin ett ytterst betydelsefullt rekommendationsbrev från hertiginnan av Parma ställt till hennes systrar Medames de France – den franske kungens döttrar. Snart fick den svenske porträttören de eftertraktade uppdragen att måla såväl kungligheterna som deras högt uppsatta funktionärer. Redan 1753, året efter ankomsten till Paris, blev Roslin invald i den franska konstakademin och hade etablerat sig som en av de stora konstnärliga begåvningarna i staden. Mot slutet av 1750-talet var han en av de mest efterfrågade porträttörerna.