Kan inte nå servern
234
267533

Alexander Roslin

(1718-1793)
Utropspris
1 400 000 - 1 500 000 SEK
125 000 - 134 000 EUR
128 000 - 137 000 USD
Klubbat pris
1 000 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist konst och äldre måleri
+46 (0)739 400 801
Alexander Roslin
(1718-1793)

"Grevinnan de Bavière-Grosberg"

Signerad Pd par Alex. Roslin och daterad 1780. Duk uppklistrad på pannå, oval 80,5 x 64,5 cm. Samtida förgylld och bronserad ram.

Proveniens

Tidigare i fransk privatsamling

Utställningar

Palais Galliéra, Paris, "Objets d´art … des époques Regence, Louis XV, Louis XVI" …, okt 1968, kat nr 16.
Wildenstein & Company, New York, "The Winds of Revolution", 14 nov 1989 – 19 jan 1990.

Litteratur

Joseph Baillio, "The Winds of Revolution", omnämnd på sid 9, avbildad på s 29.

Övrig information

Fram till 1968 fanns denna midjebild av grevinnan de Bavière-Grosberg i en privat fransk samling tillsammans med en pendang föreställande maken, militärofficeren Comte de Bavière-Grosberg, som var far till markisen av Larochebousseau. Makens porträtt, av samma form och storlek som hustruns, är signerat och daterat 1783. Det var inte ovanligt att det dröjde några år mellan tillkomsten av de båda porträtten i ett par, såsom i detta fall. Just omkring år 1780 tycks Roslin ha varit något mindre produktiv än åren närmast före och efter.

I denna målning visar Alexander Roslin inte bara sin erkända skicklighet som porträttör och stoffmålare utan också en särskild talang för bildkomposition. Grevinnan är placerad något till vänster om bildens mitt och håller kroppen aningens vriden åt vänster. På så sätt förskjuts tyngdpunkten i målningen åt samma håll, vilket också förstärks av den vänstra bildhalvans mörkare fond. I det tomrum som bildas strax ovanför grevinnans vänstra skuldra och vid sidan om hennes ansikte låter konstnären en dold ljuskälla sprida ett skimmer som tycks emanera från grevinnan själv. Resultatet blir en illusion av tredimensionalitet; den avporträtterade tycks röra sig framåt mot betraktaren, som ville hon stiga ut ur målningen. Koloriten är stark och mustig med djärva färgmöten mellan grevinnans violetta klänning, kraftigt rödsminkade kinder och perukens och dekolletagets rosa blomsterprydnader. Roslins mästerliga förmåga att avbilda textila och organiska material på ett nästan fysiskt förnimbart sätt märks här särskilt i håruppsättningens strutsplymer och det lilla blomsterarrangemanget på vänstra skuldran.
Bland Roslins modeller fanns ämbetsmän, konstnärsvänner och kungligheter. Han var porträttören på modet och hans framgång var stor i Frankrike där han tilldelades en statlig pension samt konstnärsbostad i Louvren.
Runt år 1780 stod han på höjdpunkten av sin karriär och dignitärerna stod i kö för att få sina porträtt utförda av denna skickliga konstnär som med sådan lätthet gav liv åt sina modeller.
I Sverige avbildade han den kungliga familjens medlemmar i flertalet porträtt och tilldelades Vasaorden 1773, varpå han ändrade sin signatur från Roslin le Suédois till Chevalier Roslin. I Sankt Petersburg avporträtterade han bland andra kejsarinnan Katarina II, han besökte Warszawa och Wien för att sedan återvända till Paris.
Alexander Roslin avled i sitt hem på Louvren sommaren 1793.
Han var en av sin tids skickligaste karaktärsskildrare som med skärpa och utsökt finess avbildade tidens inflytelserika personer runt om i Europa.

Formgivare

Redan efter skolstudierna i Skåne fick Alexander Roslin sin första undervisning i teckning av amiralitetskaptenen Lars Ehrenbill i Karlskrona, dit familjen hade flyttat 1729. Även om det ursprungliga syftet med undervisningen var att Roslin skulle kunna försörja sig som fartygstecknare blev hans konstnärliga begåvning tidigt uppenbar för läraren. Roslin skickades på Ehrenbills inrådan till Stockholm, för att utbildas till porträttmålare. Han kom till huvudstaden 1736 och fick plats som lärling hos hovmålaren Georg Engelhardt Schröder. I Stockholm hade konstlivet vid denna tid levt upp i samband med bygget av det nya slottet, som lockade dit framstående målare och hantverkare från Europa. Efter tre år som lärling kunde Roslin börja ta emot egna beställningar, och kort därefter lämnade han Stockholm för att resa ut i Europa. Efter en rad uppehåll på vägen kom han slutligen till Paris 1752. Då hade han arbetat vid flera kungliga hov och hunnit utföra en mängd porträtt. Ankomsten i Paris förebådade en lyckad karriär, för med sig hade Roslin ett ytterst betydelsefullt rekommendationsbrev från hertiginnan av Parma ställt till hennes systrar Medames de France – den franske kungens döttrar. Snart fick den svenske porträttören de eftertraktade uppdragen att måla såväl kungligheterna som deras högt uppsatta funktionärer. Redan 1753, året efter ankomsten till Paris, blev Roslin invald i den franska konstakademin och hade etablerat sig som en av de stora konstnärliga begåvningarna i staden. Mot slutet av 1750-talet var han en av de mest efterfrågade porträttörerna.

Läs mer