Staffan Hallström
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Fyrschack I"
Signerad SH. Duk 116 x 105.
Utställningar
Riksutställningar, utställning 106, "Staffan Hallström", 1967, nr 37.
Litteratur
Stig Johansson, "Staffan Hallström", sid 105-109.
Övrig information
Staffan Hallström målade schackspel främst för att det var ett så vackert spel. 1964 kom de första schackspelsmålningarna och 1967 visade Konstnärshuset i Stockholm ett urval. Staffan Hallström laborerade i sitt konstnärskap med tillvarons krafter och motkrafter och det rutiga landskapet blev en idealisk scen för det kollektiva konflikttemat som kom ur det individuella som han arbetat med i de många ”familjegrupperingarna” och i verken med ”Salongen”. I schackmotiven kunde pjäserna varieras i det oändliga, nya hot och grupperingar skapades hela tiden. Schack är ett spel som skapar slughet och iskall beräkning, vilket passade Staffan Hallströms utforskande av människans spel på jorden.
Redan som barn fascinerades Staffan Hallström av pjäsernas form och han identifierade dem som soldater i ett krigsspel, precis som i hans lek med tennsoldater. Staffan Hallström kunde spela schack, men någon hängiven fantast blev han aldrig, för honom fanns den intellektuella sidan och möjligheten att skapa konst där vårt livsspel kunde visualiseras. I målningen ”Fyrschack I” har spelet precis börjat, krigarna står färdiga på sina poster, beredda att träda in på livets scen.
Formgivare
Staffan Hallström stod med sitt måleri på en stark expressiv grund. Hans målningar växte fram delvis ur själva materialet men också ur hans djupaste känsloliv. Motiven tog form, sakta och ganska omständigt. Han ändrade, skissade nytt och målade över för att till slut finna en komposition och färgställning som innehade den balans och det uttryck han sökte. Hallström hämtade impulser från Delacroix, Rubens, Goya och Hills sjukdomsteckningar. Det finns också ett drag av Giacomettis tecknande av figurer och i skildringen av starka känslolägen.
I Hallströms konst är tecknandet viktigt och hans målningar utstrålar lika mycket linjeföring som målerisk poesi. För konstnären var omtagningarna viktiga för slutresultatet och det faktum att skaparprocessen tillåts leva kvar i det färdiga verket gör att hans målningar fortfarande känns väldigt närvarande.
Den första versionen av ”Ingens hundar” kom 1953. Det finns ett mänskligt drag över dessa hundar som har grupperat sig som om de skyddar varandra mot omvärlden. Högresta och alerta höjer de blicken och sina huvuden mot omgivningen och de vädrar lika mycket fara som morgonluft. I denna spänning av motpoler finner vi syntesen av Hallströms måleri.
Stig Johansson skriver i sin bok om Staffan Hallström, ”de idéer och känslostämningar som drev fram ”Ingens hundar” gjorde dessa målningar till något av de originellaste i svensk konst. Hans motivkretsar och bildidéer förblir så unika att de knappast kunde liknas vid något annat”.
Läs mer