"Ingens hundar II"
Signerad SH. Även signerad och daterad 1963-65 a tergo. Duk 76 x 100 cm.
Riksutställningar, utställning 106, "Staffan Hallström", 1967, nr 29.
Staffan Hallström gjorde debut på Konstnärshuset 1946. Utställningen med ett 60-tal målningar fick ett positivt mottagande och Staffan Hallström blev ett återkommande namn på den svenska konstarenan. Under 1950-talet fokuserade Hallström på det expressiva måleriet i stark kontrast till "det nya"som 1947-års män stod för med sin konkretism. Han blev en själens målare som efter några motiga utställningar på Samlaren 1950 och på Galerie Blanche 1952 tog rejäl revansch då "Ingens hundar" gjorde entré på scenen 1953. Han presenterar ett måleri där uttrycket stegras genom flammande färger och starka emotionella laddningar. De stabbiga, trotsiga bestarna i en explosion av gult tillkommer under en period då Staffan Hallströms privatliv går i kras, 1955 är skilsmässan ett faktum och en ödslighet sveper in i hans liv. Redan i mitten av 1930-talet fanns vargarna som han tecknade på Skansen, 20 år senare blir de till hundar, sådana som han sett på Sicilien och i Frankrike, kringdrivande herrelösa hundar. Kanske symboliserar de den oro han kände för sina barn, sina tre döttrar. "Övergivna hundvalpar och övergivna barnungar", skriver Stig Johansson. "Ingens hundar" är ett ödesdrama som Hallström återkom till livet ut, både i några versioner i olja och i ett flertal teckningar, ibland möter man dem i oväntade situationer utslängda någonstans i trafikvimlet eller som ironiskt inslag i det svenska riksvapnet.1958 köpte Moderna Museet i Stockholm "Ingens hundar", målad samma år. Uppmärksamheten blev enorm, i en omröstning om populäraste målning på museet kom "Ingens hundar" på 2:a plats, en kuriositet som bekräftar att "Ingens hundar" tidigt blev en ikon i det svenska 1900-talsmåleriet!
Staffan Hallström stod med sitt måleri på en stark expressiv grund. Hans målningar växte fram delvis ur själva materialet men också ur hans djupaste känsloliv. Motiven tog form, sakta och ganska omständigt. Han ändrade, skissade nytt och målade över för att till slut finna en komposition och färgställning som innehade den balans och det uttryck han sökte. Hallström hämtade impulser från Delacroix, Rubens, Goya och Hills sjukdomsteckningar. Det finns också ett drag av Giacomettis tecknande av figurer och i skildringen av starka känslolägen.
I Hallströms konst är tecknandet viktigt och hans målningar utstrålar lika mycket linjeföring som målerisk poesi. För konstnären var omtagningarna viktiga för slutresultatet och det faktum att skaparprocessen tillåts leva kvar i det färdiga verket gör att hans målningar fortfarande känns väldigt närvarande.
Den första versionen av ”Ingens hundar” kom 1953. Det finns ett mänskligt drag över dessa hundar som har grupperat sig som om de skyddar varandra mot omvärlden. Högresta och alerta höjer de blicken och sina huvuden mot omgivningen och de vädrar lika mycket fara som morgonluft. I denna spänning av motpoler finner vi syntesen av Hallströms måleri.
Stig Johansson skriver i sin bok om Staffan Hallström, ”de idéer och känslostämningar som drev fram ”Ingens hundar” gjorde dessa målningar till något av de originellaste i svensk konst. Hans motivkretsar och bildidéer förblir så unika att de knappast kunde liknas vid något annat”.
Läs mer