Kan inte nå servern
257
77915

Alexander Roslin

(1718-1793)
Utropspris
300 000 - 400 000 SEK
26 500 - 35 300 EUR
27 300 - 36 400 USD
Klubbat pris
300 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist konst och äldre måleri
+46 (0)739 400 801
Alexander Roslin
(1718-1793)

"Hovmarsalk John Jennings" (1729-1773)

Uppfodrad duk 73,5 x 59 cm. Äldre förgylld och bronserad ram.

Tilläggslista

För köpare inom EU uatn VAT-registrering tillkommer utöver moms på köparprovisionen även svensk införselmoms på klubbat pris: 12%.

Införselmoms

Införselmoms (12%) tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.

Proveniens

Familjen Jennings, Skånellaholm, Uppland.
Tidigare i Carl Robert Lamms samlingar, Näsby slott Uppland (kat nr 2299)
Bukowski Auktioner, auktion 242, "Carl Robert Lamms samlingar", auktion 242, 27 sep 1923, kat nr 181, avbildad plansch 27.
Tidigare i fil dr Erik Kempes samlingar, Örnsköldsvik, därefter i arv.

Litteratur

Sjöberg, "Svenska Slott och Herresäten, Uppland 1909-14, avbildad sid 164.
Gunnar W Lundberg, "Roslin - liv och verk" 1957, del I, avbildad helsida sid 109. del II, kat nr 282.
Lundberg i Thieme-Becker, "Künstlerlexikon" XXIX (1935), textbild I:109.

Övrig information

Alexander Roslin föddes den 15 juli nödåret 1718 i Malmö. På grund av de dåliga tiderna - Alexanders far läkaren Hans Roslin beklagade sig samma år som sonen föddes att i "dessa medellösa Tijder uthan löhn lefwa alt för svårt är" - vore ett yrkesval som krävt en kostsam utbildning otänkbart för den unge Alexander. I stället drevs han redan från barndomen av en längtan att befria fadern från försörjningsbördan. Hans ursprungliga tanke var att utbilda sig till skeppsbyggare och han sattes därför i lära hos amiralitetstecknaren Lars Ehrenbill. Denne insåg snart sin unge adepts konstnärliga begåvning och rådde honom att fortsätta utbildningen i Stockholm. 1736 lämnade således Alexander Roslin södra Sverige för att i den kungliga huvudstaden påbörja sin lärotid hos porträttmålaren Georg Engelhard Schröder, som åtnjöt positionen som Fredrik I:s hovmålare. Tio år senare, i mitten av 1740-talet, hade Roslin själv förärats denna titel, vid markgreven Fredrik av Brandenburg - Culmbachs lilla hov. I hård konkurrens blev han här även direktör och professor vid den nygrundade konstakademien. Alltjämt levde dock drömmen om en utbildningsresa till Italien och Frankrike kvar hos Roslin, som lämnade det Brandenburgska hovet 1747 för att resa söderut. I Florens skall han året därpå ha blivit invald i den kejserliga konstakademien lagom till sin 30:e födelsedag och efter en lång tids rundresande i Italien nådde han så slutligen sitt mål år 1752 - Paris. Tack vare introduktionsbrev från hertiginnan av Parma, vilken han lärt känna i Italien, fördes Roslin raka vägen in i den franska huvudstadens hovkretsar. Även om han aldrig själv kom att avporträttera societetens ledande dam tillika kungens älskarinna, madame de Pompadour, återfinns ett bevis för hovmålaren Bouchers uppskattning av svensken i att Roslin fick bistå Boucher med stoffmåleriet då denne ombads avmåla Pompadour. År 1753 invaldes Roslin i den franska konstakademien och representerades på Parissalongen samma år av inte mindre än fem porträtt. Därmed inleddes en lysande karriär i den stad Roslin alltid drömt om, och sällan har en utländsk konstnär där så snabbt slagit igenom och vunnit de konstälskande parisarnas hjärtan. Alexander Roslin avled i sitt hem på Louvren sommaren 1793. Akademiens sammanträde den 6 juli det året inleddes med sekreterarens kungörelse om svenskens bortgång: "décedé aux Galleries du Louvre dans la 75e année de son âge".

John (Johan) Jennings var son till den från Irland bördiga Frans Jennings och Maria Kristina Bedoire. John Jennings uppfostrades i England men flyttade till Sverige och tjänstgjorde vid 1700-talets mitt vid Lifregementet där han blev ryttmästare.

Liksom sin far började han efter avslutat tjänst inom det militära bedriva affärsverksamhet i stor skala. Genom lån från Riksbanken och sin svärfar Thomas Plomgren (han var gift med Hedvid Sofia Plomgren) kunde han köpa och anlägga en rad järnbruk som tex Robertsfors och Forsmarks bruk. Han hade goda kunskaper inom omr¨ådet och affärerna blomstrade och han blev invald i Järnkontoret och Vetenskapsakademien.
Han var även politisk aktiv inom "Hattarna" där han var skattmästare. Förmögen som han var bidrog han med mycket pengar som stöd till partiet ocyh vid 1769 års riksdag deltog han mycket aktivt med att återinföra Hattarna till makten. John jennings erhöll hovmarsalks titel 1770 och levde sina sista år på Forsmarks bruk, Uppland där han gick ur tiden 1773.

Formgivare

Redan efter skolstudierna i Skåne fick Alexander Roslin sin första undervisning i teckning av amiralitetskaptenen Lars Ehrenbill i Karlskrona, dit familjen hade flyttat 1729. Även om det ursprungliga syftet med undervisningen var att Roslin skulle kunna försörja sig som fartygstecknare blev hans konstnärliga begåvning tidigt uppenbar för läraren. Roslin skickades på Ehrenbills inrådan till Stockholm, för att utbildas till porträttmålare. Han kom till huvudstaden 1736 och fick plats som lärling hos hovmålaren Georg Engelhardt Schröder. I Stockholm hade konstlivet vid denna tid levt upp i samband med bygget av det nya slottet, som lockade dit framstående målare och hantverkare från Europa. Efter tre år som lärling kunde Roslin börja ta emot egna beställningar, och kort därefter lämnade han Stockholm för att resa ut i Europa. Efter en rad uppehåll på vägen kom han slutligen till Paris 1752. Då hade han arbetat vid flera kungliga hov och hunnit utföra en mängd porträtt. Ankomsten i Paris förebådade en lyckad karriär, för med sig hade Roslin ett ytterst betydelsefullt rekommendationsbrev från hertiginnan av Parma ställt till hennes systrar Medames de France – den franske kungens döttrar. Snart fick den svenske porträttören de eftertraktade uppdragen att måla såväl kungligheterna som deras högt uppsatta funktionärer. Redan 1753, året efter ankomsten till Paris, blev Roslin invald i den franska konstakademin och hade etablerat sig som en av de stora konstnärliga begåvningarna i staden. Mot slutet av 1750-talet var han en av de mest efterfrågade porträttörerna.

Läs mer