Job hemsöks av Satan och hans demoner; hans hustru förmanande honom
Signerad D. Klöcker Fecit och daterad 1671 (eller 1676) a tergo. Duk 36 x 30 cm.
Möjligen; Reinhold Klerck (1633-1692), Malmö, hans son Peter Reinhold Klerck (1700-1775), Källtorps prästgård, Kåberöd, hans son Adolf Klerck (1745-1818), hans son Göran af Klercker (1798-1843), Kristiansstad, hans son Ernst Fredrik (1859-1896, Kristiansstad, hans son Rutger Hjell Otto Göran af Klercker (1871-1888), hans dotter Brita af Klercker (1905-200), Lund, förvärvad av den tidigare ägaren, i dennes ägo till 2009.
Denna nyupptäckta målning är unik i Ehrenstrahls oevre, stilistiskt, storleks- såväl som motivmässigt.
Ehrenstrahl har baserat målningen på ett kopparstick av Lucas Vorsterman (1595-1675) efter ett original av Peter Paul Rubens (1577-1640). (L. Burchard, "Corpus Rubenianum", vol III, 1989, sid 181-83, nr 55 fig 129), den vänstra delen av en triptyk målad 1612 för St Nicholas kyrkan i Bryssel (förstörd 1696). Inga kopior efter Rubens målning är kända, endast efter Vorstermans gravyr. Två förstudier av Rubens till Job och en av demonerna finns i Nationalmusei samlingar, Stockholm (Burchard, "Corpus Rubenianum", 1989, nr 55a, fig 130, respektive nr 55b, fig 131). Färgsättningen är således Ehrenstrahls egen. En mindre samtida kopia efter målningen visar att Ehrenstrahls målning väckt uppmärksamhet. (Göteborgs Auktionsverk, 19 vov 2006, kat nr 273 som "Okänd konstnär, troligen flamländsk, 1600-tal, Jobs plågor, olja på kopparplåt 23 x 17 cm").
Jobs bok, ur vilket motivet är hämtat, är den mest framträdande av alla berättelser i bibeln om oblamerad gudstro. Motivvalet skall ses med bakgrund av den starka lutherska tro som präglade Sverige under 1600-talet. Med de stora religionskrigen hade svensk lutherdom blivit en europeisk angelägenhet. Den rena läran garanterad av den svenske konungen, hade blivit ett politiskt instrument. Som mönster för alla lutherska stater var det av största vikt att den hölls obesmittad inom landets egna gränser. Enligt det ryktbara religionsplakatet från 1663 skulle envar som åsadkom "villfarelse, skilsmål i religionen eller irring uti samveten" strängt bestraffas, i svåra fall till livet. I ett religionsplakat från 1667 gavs noggranna föreskrifter om de kyrkliga myndigheternas övervakning av invandrande främmande trosbekännare. Varje inkommen utlänning fick utöva sin tro så länge han inte spred sin lära bland svenskar. Med den karolinska statskyrkan nådde lutherdomen sin oöverträffade höjdpunkt i Sverige. Med omedgörligt nit övervakade prästerskapet på konungens och Guds vägnar, att den enskilda medborgaren fullgjorde sina religiösa skyldigheter. I varnande och uppbyggligt syfte gjordes Gamla Testamentets gestalter till var mans egendom. Ur Job och Psalataren, ur Syrak och Ordspråksboken hämtades ett outtömligt förråd av slagkraftiga exempel. En hård och lagisk anda kom därigenom att behärska den kyrkliga fromheten.