"Katri"
Signerad HS. Utförd cirka 1918. Duk uppfäst på papp-pannå 23,5 x 22 cm.
Tidigare i Ingenjör W. Hedensjös samlingar, Stockholm.
Stenmans konstsalong, Stockholm, "Helene Schjerfbeck", 1954, kat nr 28.
Ateneum, Helsingfors, "Helene Schjerfbeck", 1992, kat nr 277.
H. Ahtela, "Helena Shjerfbeck", 1953, upptagen i katalogen som kat nr 543, sid 364.
Svag påskrift a tergo: "Helene Schjerfbeck. 'Katri'. Påbörjad under 'rööktiden' 1918 slutförd under samma år (A. S-n)".
Helene Shjerfbeck hade bott i Hyvinge, straxt norr om Helsignfors, i 16 år när hon ca 1918 målade auktionens målning ”Katri”. Efter en första tid av ensamhet och närmast isolering hade världen sakta börjat öppna sig för Helene genom att Gösta Stenman 1913 steg av tåget i Hyvinge för att besöka henne. Stenman kom för att köpa målningar av Schjerfbeck och detta förstärkte såväl hennes självkänsla som ekonomi. Under sina återkommande besök de följande åren tog Stenman med sig konsttidskrifter men även moderna kostverk av t ex Sallinen, Juan Gris och Mäkelä. Stenman hade även med sig konstlitteratur och han diskuterade den samtida konstens utveckling med henne. Dessutom frågade han om hon ville ställa ut i hans nystartade konstgalleri i Helsingfors.”Katri” kom också att ställas ut på Stenmans konstsalong 1954. Mötet med Gösta Stenman kom att påverka Helene Schjerfbeck på ett mycket gynnsamt sätt. Den konstnärliga väg hon valt, i sin ensamhet under 1900-talets första år, fick stöd och bekräftelse från ett initierat håll.
Schjerfbeck hade sedan hon flyttat till Hyvinge stillat sin törst efter medeltiden samt studerat japanska målarskolor. Där hade hon fått inspiration till den förenkling som kom att genomsyra hennes konstnärskap från sekelskiftet 1800-1900. S skrev i ett brev till sin väninna konstnären Helena Westermark att hon strävade efter ofullkomlighet och plana ytor men en fullkomlig bild.
Helene Schjerfbeck var under hela sitt konstnärskap särskilt intresserad av kvinnan/flickan som motiv. Hon studerade modellerna ingående och försökte genom måleriet uttrycka deras karaktär.
Schjerfbecks kvinnoskildringar var således mer än rena avbildningar och kan snarare karakteriseras som själsstudier. Detaljer i klädseln och ansikte fick här ge vika för stämningar och ljusstudier.
Lilla Katri blundar eller tittar ner i målningen. Detta är något man ser då och då i Schjerfbecks måleri, modellen tycks innesluten i sin egen värld, det ger bilden en lugn närmast meditativ karaktär. Flickan får inte störas, som om hon befinner sig i avskildhet. I ”Katri" ser vi en flicka skildras med mjuka, lite svepande linjer ackompanjerade av färgernas milda toner. Färgskalan är inspirerad av Olof Sager Nelson, den svenska konstnär Schjerfbeck beundrade mest. Den nedtonade färgskalan accentueras endast av de röda läpparna och en röd fläck i det nedre högra hörnet av bilden. Detta är ett japaniserande drag som förlänar bilder en subtilitet och elegans unik för Helene Schjerfeck. Det är som om Schjerfbeck i sina porträtt många gånger även ger en bild av sig själv och sin tillvaro där ensamhet, stillhet och lugn dominerar och där världen utanför inte ofta gör sig påmind, hon blundar.
Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.
Läs mer