Ei yhteyttä palvelimeen
187
87029

Helene Schjerfbeck

(Suomi, 1862-1946)
Lähtöhinta
3 000 000 - 4 000 000 SEK
268 000 - 358 000 EUR
275 000 - 366 000 USD
Vasarahinta
3 900 000 SEK
Kuuluu jälleenmyyntikorvauksen piiriin

Lain mukaan ostaja maksaa tästä taideteoksesta taiteilijapalkkion. Enimmäismaksu on 5 %. Mitä korkeampi myyntihinta, sitä pienempi prosenttiosuus. Lisätietoja tästä laista:

Taiteen jälleenmyyntikorvaus Suomen : Kuvasto
Taiteen jälleenmyyntikorvaus Ruotsissa: BUS

Tietoa ostamisesta
Helene Schjerfbeck
(Suomi, 1862-1946)

"Katri"

Signerad HS. Utförd cirka 1918. Duk uppfäst på papp-pannå 23,5 x 22 cm.

Alkuperä - Provenienssi

Tidigare i Ingenjör W. Hedensjös samlingar, Stockholm.

Näyttelyt

Stenmans konstsalong, Stockholm, "Helene Schjerfbeck", 1954, kat nr 28.
Ateneum, Helsingfors, "Helene Schjerfbeck", 1992, kat nr 277.

Kirjallisuus

H. Ahtela, "Helena Shjerfbeck", 1953, upptagen i katalogen som kat nr 543, sid 364.

Muut tiedot

Svag påskrift a tergo: "Helene Schjerfbeck. 'Katri'. Påbörjad under 'rööktiden' 1918 slutförd under samma år (A. S-n)".

Helene Shjerfbeck hade bott i Hyvinge, straxt norr om Helsignfors, i 16 år när hon ca 1918 målade auktionens målning ”Katri”. Efter en första tid av ensamhet och närmast isolering hade världen sakta börjat öppna sig för Helene genom att Gösta Stenman 1913 steg av tåget i Hyvinge för att besöka henne. Stenman kom för att köpa målningar av Schjerfbeck och detta förstärkte såväl hennes självkänsla som ekonomi. Under sina återkommande besök de följande åren tog Stenman med sig konsttidskrifter men även moderna kostverk av t ex Sallinen, Juan Gris och Mäkelä. Stenman hade även med sig konstlitteratur och han diskuterade den samtida konstens utveckling med henne. Dessutom frågade han om hon ville ställa ut i hans nystartade konstgalleri i Helsingfors.”Katri” kom också att ställas ut på Stenmans konstsalong 1954. Mötet med Gösta Stenman kom att påverka Helene Schjerfbeck på ett mycket gynnsamt sätt. Den konstnärliga väg hon valt, i sin ensamhet under 1900-talets första år, fick stöd och bekräftelse från ett initierat håll.
Schjerfbeck hade sedan hon flyttat till Hyvinge stillat sin törst efter medeltiden samt studerat japanska målarskolor. Där hade hon fått inspiration till den förenkling som kom att genomsyra hennes konstnärskap från sekelskiftet 1800-1900. S skrev i ett brev till sin väninna konstnären Helena Westermark att hon strävade efter ofullkomlighet och plana ytor men en fullkomlig bild.

Helene Schjerfbeck var under hela sitt konstnärskap särskilt intresserad av kvinnan/flickan som motiv. Hon studerade modellerna ingående och försökte genom måleriet uttrycka deras karaktär.
Schjerfbecks kvinnoskildringar var således mer än rena avbildningar och kan snarare karakteriseras som själsstudier. Detaljer i klädseln och ansikte fick här ge vika för stämningar och ljusstudier.

Lilla Katri blundar eller tittar ner i målningen. Detta är något man ser då och då i Schjerfbecks måleri, modellen tycks innesluten i sin egen värld, det ger bilden en lugn närmast meditativ karaktär. Flickan får inte störas, som om hon befinner sig i avskildhet. I ”Katri" ser vi en flicka skildras med mjuka, lite svepande linjer ackompanjerade av färgernas milda toner. Färgskalan är inspirerad av Olof Sager Nelson, den svenska konstnär Schjerfbeck beundrade mest. Den nedtonade färgskalan accentueras endast av de röda läpparna och en röd fläck i det nedre högra hörnet av bilden. Detta är ett japaniserande drag som förlänar bilder en subtilitet och elegans unik för Helene Schjerfeck. Det är som om Schjerfbeck i sina porträtt många gånger även ger en bild av sig själv och sin tillvaro där ensamhet, stillhet och lugn dominerar och där världen utanför inte ofta gör sig påmind, hon blundar.